”Hokus pokus kan inte styra Europa”
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-07-16
Vi lever i upplysningens och förnuftets tidevarv. Inte minst i vårt eget land är vi stolta över att fakta och kunskap har betydelse. Men hur ser det egentligen ut idag? Stämmer den bild vi har av oss själva? Eller är det så att helt andra föreställningar börjar få ett allt fastare grepp om många västerlänningars sinnen?
EU-kommissionens senaste Eurobarometerrapport om vetenskap och teknologi redovisar en dyster bild om hur européer ser på kunskap. Det är beklämmande att se hur vidskepligheten nu sprider sig i Europa.
Eurobarometerrapporten visar exempelvis att det idag, år 2010, finns fler européer som tror på lyckonummer än som inte gör det. Anmärkningsvärt är att denna siffra dessutom har ökat under de senaste åren.
Vidare så konstateras att hela 38 procent av EU-medborgarna håller med om påståendet att ”vi förlitar oss för mycket på forskning och inte tillräckligt mycket på tro”. Sex av tio européer tror att vetenskap och forskning kan påverka människors moral på ett negativt sätt. Studien visar också på att nästan var fjärde europé tror att forskning och teknologi egentligen inte kan spela någon positiv roll för miljön.
Slutsatsen vi bör dra av dessa uppskakande resultat är att utbildning och forskning framöver måste prioriteras högre. Enbart ett gediget kunskapssamhälle kommer att klara framtidens utmaningar.
En studie som citerades i magasinet National Geographic för ett par år sedan redovisade att det i flera europeiska länder är så mycket som runt 40 procent av befolkningen som är osäker på om evolutionsteorin är sann eller som till och med hävdar att den är falsk. Man undrar ju om det finns någon teori som är värd att tro på om något så självklart som evolutionen utmålas som osäker och falsk.
Lissabonstrategin, som sjösattes vid millennieskiftet, syftade till att EU skulle bli mer forsknings- och innovationsinriktat. Målet var att EU år 2010 skulle ha blivit en konkurrenskraftig kunskapsekonomi bland annat genom markant ökade FoU-investeringar. Med facit i hand ser vi tyvärr att så inte har blivit fallet.
För mig som varm Europavän och som folkpartist med den bestämda uppfattningen att kunskap och vetenskap är oumbärligt för att kunna lösa framtidens problem är det senaste decenniets bristande utveckling i Europa djupt beklaglig. De alarmerande resultat som bland annat presenteras i den färska Eurobarometerrapporten visar hur stort behovet är att de ambitiösa kunskaps- och innovationsmål som tas upp i Europa 2020-strategin ägnas större uppmärksamhet än motsvarande mål i den i år utgångna Lissabonstrategin.
Vi står nu inför en växande ekonomisk utmaning som hänger ihop såväl med finanskrisen som med globaliseringen. Det europeiska välståndet kan inte vila på någon annan grund än en kunskapsdriven, konkurrenskraftig ekonomi. Därför måste den växande tron på övernaturliga fenomen och bristande tillit till forskningen vändas.
Birgitta Ohlsson
EU-minister (FP)