Ungdomar, idrott och alkohol
Karin Mattsson & Ann-Therése Enarsson: Idrottsrörelsen slåss för att stoppa langning
Idrott och alkohol hör inte ihop. Ungdomsstyrelsens rapport ”Unga och föreningsidrotten” visar emellertid att idrottsungdomar dricker alkohol i ungefär samma omfattning som ungdomar i allmänhet.
Detta är en utmaning för alla som är engagerade i idrottsrörelsen eftersom vi vet hur mycket det finns att vinna på att senarelägga ungdomars alkoholdebut och minska deras alkoholkonsumtion.
I dessa Allhelgona- och Halloween-tider gör många ungdomar sin alkoholdebut. Idrottsrörelsen genomför därför en kampanj mot langning av alkohol till ungdomar. Målet är att via idrottens stora närverk få föräldrar att diskutera ungdomars alkoholvanor med sina barn och framför allt att inte köpa ut åt eller bjuda ungdomar alkohol.
Idrottsrörelsen är Sveriges största barn- och ungdomsorganisation. Det innebär också ett stort ansvar. För barn och ungdomar är idrottsledaren och tränaren en mycket viktig vuxen. Socialt utvecklade fritidsaktiviteter som idrott minskar risken för alkoholproblem. Anita Bogarve och Åke Andrén-Sandberg har i en studie av drygt 2?500 föreningsidrottande ungdomar i åldern 12–19 år funnit att mindre än en procent av idrottsungdomarnas alkoholförtäring skedde i anslutning till idrottsutövande.
Det finns alltså stöd för att ungdomars alkoholkonsumtion, med mycket få undantag, sker utanför föreningsidrotten regi. Alkoholdebuten kommer dessutom något senare bland föreningsidrottande barn och ungdomar.
En uppmärksammad studie i fjol av Mats Trondman vid Malmö högskola visar på högre alkoholkonsumtion bland 18-åringar som idrottar mycket och har ett brett idrottsintresse. Mats Trondman menar att detta beror på att idrotten skapar ett socialt kapital som till sin helhet är något mycket positivt, men medaljens baksida är att det är i sociala sammanhang som också alkoholen finns. Mycket tyder på att det sociala kapitalet verkar förebyggande samtidigt som det kan vara en riskfaktor.
En spridd uppfattning har varit att föräldrar, genom att bjuda sina barn på alkohol hemma, avdramatiserar deras förhållande till alkohol. Undersökningar som har gjorts av Nikolaus Koutakis och Håkan Stattin, psykologiforskare vid Örebro universitet, visar att det i själva verket precis tvärtom. Undersökningar visar att de som får smaka på alkohol hemma dricker mer än de som inte får det och de löper också större risk att dricka mer i framtiden.
De här resultaten låg till grund när projektet Örebro PreventionsProgram (ÖPP) startades. Genom att informera tonårsföräldrar och få dem att tydliggöra gränser när det gäller alkohol, har man lyckats minska berusningsdrickandet påtagligt. ÖPP är IQ-projekt nummer 1 (IQ-initiativet är ett dotterbolag till Systembolaget).
Det tas också många andra initiativ. Ett exempel är Svenska Fotbollförbundet som har valt att på olika sätt öka medvetenheten om alkoholens konsekvenser. Hit hör projektet ”Mål utan alkohol”.
Och den miljardsatsning som görs på idrottens barn- och ungdomsverksamhet, i dagligt tal Handslaget, används bland annat för att stötta och uppmuntra idrottsföreningar och förbund att delta i kampen mot droger. Riksidrottsförbundet slår i sina alkohol- och tobakspolitiska riktlinjerna fast att inga alkoholdrycker ska förekomma bland vare sig ledare eller aktiva i samband med idrottsverksamhet för barn och ungdom.
Genom att informera om alkoholens skadeverkningar och genom att utveckla metoder för samtal och diskussioner som rör attityder och värderingar, svarar vi upp mot de krav och önskemål som barn och ungdomar, i en ny undersökning på uppdrag av IQ, ger uttryck för.
Den satsning som IQ nu gör på ett ungdomsprojekt tillsammans med Svenska Fotbollförbundet ska ses mot samma bakgrund.
