Att ta en selfie här kan bli ett lagbrott

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-07-08 | Publicerad 2015-07-07

MP: I morgon måste vi stå upp i EU-parlamentet för panoramafriheten

DEBATT. Nästa gång du tar ett foto i stadsmiljö och lägger upp på Facebook, passa på och njut. Det är inte helt självklart att du får fortsätta med det.

Rätten att fritt fotografera offentliga byggnader kallas panoramafrihet och gäller i de flesta av Europas länder. Men nu finns det politiker som vill ta bort denna möjlighet.

I Frankrike, Italien och ett par andra länder krävs det att man får ett tillstånd från den som har ritat en byggnad varje gång den syns i en bild eller en film även om byggnaden hamnar i bakgrunden. Detta gäller byggnader och konstverk som är så pass nya att upphovsrätten fortfarande gäller.

Till exempel får man fotografera Eiffeltornet i dagsljus och publicera bilden på Facebook, eftersom byggnaden är så pass gammal att upphovsrätten har upphört. Men om man fotograferar tornet nattetid och sprider bilden så har man begått ett brott mot upphovsrätten gentemot den som har designat ljusspelet på tornet.

Detta är såklart orimligt. Och det har blivit mer och mer orimligt med tiden, eftersom nästan alla numera har en kamera i sin mobil. Det ska inte vara ett brott att göra något så vardagligt som att lägga upp bilder i sociala medier bara för att bilden innehåller exempelvis Globen i Stockholm eller Turning Torso i Malmö.

Den 9:e juli ska EU-parlamentet rösta om denna fråga. Vi i Miljöpartiet arbetar för att rätten att fotografera byggnader och visa bilder ska utökas så att den gäller i alla länder, även Frankrike. Tyvärr finns det ledamöter i parlamentet som vill göra tvärtom och begränsa panoramafriheten. Jag uppmanar därför mina kollegor inom Socialdemokraterna, Moderaterna och de andra svenska partierna att göra allt ni kan för att era partigrupper ska ändra sig och ställa sig bakom rätten att fotografera i det offentliga rummet.

Det handlar om att journalister och dokumentärfilmare ska kunna arbeta. Och det handlar om att en sajt som Wikipedia ska kunna fungera. Om rätten att fotografera byggnader skulle inskränkas får Wikipedia snart radera tusentals bilder i sina arkiv. 

Men det är också viktigt att försvara något så enkelt som rätten att lägga upp en selfie, oavsett var bilden är tagen. Vi kan nämligen inte hindra folk från att knäppa kort. Men vi kan förhindra att människor råkar bryta mot lagen i sitt vardagliga användande av internet.

Det finns ett skriande behov av att anpassa upphovsrätten till den digitala utvecklingen, av många skäl. Vi behöver riva de landsgränser på internet som kallas geoblockering och som i dag gör att man inte kan titta på samma filmklipp i olika länder. Vi behöver stärka kulturskapares möjligheter att förhandla fram rättvisa kontrakt med publicister och skivbolag när nya distributionsformer växer fram på nätet.

Alla de här aspekterna av att anpassa upphovsrätten till det digitala samhället kommer EU-parlamentet att ta ställning till 9 juli. Inom kort kommer det nämligen ett nytt lagförslag om att förändra upphovsrätten, och parlamentet skickar nu en signal om hur vi vill att det lagförslaget ska se ut.

Jag kommer att jobba hårt för att se till att upphovsrätten blir så bra som möjligt för alla som konsumerar och skapar kultur. Från mitt gröna perspektiv är målen klara. Det ska bli lättare för folk att få tillgång till kultur på nätet och det ska bli lättare för kulturskapare att skapa kultur. Och det ska vara lätt att göra rätt på nätet – man ska inte kunna råka begå ett brott när man lägger upp en bild på Eiffeltornet.

Det är dags att anpassa upphovsrätten till selfie-samhället.

Max Andersson