Utsläpp av antibiotika en tickande hälsobomb
Debattörerna: Regeringen måste ställa krav på tillverkningen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-08-07
DEBATT. Utsläpp från produktion av antibiotika är en tickande bomb för den globala folkhälsan. Trots det ställs inga miljökrav på tillverkningen vid inköp av receptbelagda läkemedel i Sverige.
Covid-19 aktualiserar problemet då bakteriella infektioner blir svårare att behandla när antibiotikan inte biter. Naturskyddsföreningen, Apotek Hjärtat och SIWI uppmanar nu regeringen att ta tillfället i akt och införa miljökrav på antibiotika.
Covid-19 är en tragedi som fortsätter att skörda liv över planeten. Men det finns ytterligare ett stort hot som lurar bakom det nuvarande utbrottet, ett som redan dödar hundratusentals människor runt om i världen och som komplicerar vården för många covid-19-patienter.
Det är det dolda hotet från antibiotikaresistens. Och Sveriges regelverk för inköp av läkemedel bidrar kraftfullt till problemet genom att pressa priserna och bortse från utsläpp i miljön.
Bakteriella infektioner som lunginflammation, som ofta uppstår i samband med covid-19, blir svåra eller omöjliga att behandla när bakterierna blivit resistenta och antibiotika inte längre fungerar. Enligt en studie i The Lancet hade 50 procent av de som dött till följd av coronaviruset även bakteriella infektioner i kroppen.
Det visar att det kan vara livsavgörande att ha tillgång till verksam antibiotika. Covid-19 ger oss en tankeställare om hur det kan bli när en sjukdom inte går att behandla.
Om inte kraftiga åtgärder vidtas beräknas tio miljoner människor att dö varje år på grund av antibiotikaresistenta bakterier omkring 2050. Det är fler än antalet människor som dör i cancer i dag. Redan i dag dör omkring 700 000 människor årligen på grund av antibiotikaresistenta bakterieinfektioner som inte går att bota.
Sverige har varit världsledande i sitt arbete mot antibiotikaresistens – men när det gäller produktionen av de läkemedel vi använder är Sveriges ansvar en blind fläck.
Den globala efterfrågan på billiga läkemedel från bland annat Sverige, som ofta produceras i lågkostnadsländer som till exempel Indien, har ett högt pris. Vid produktionen av bland annat antibiotika släpps stora mängder läkemedelsrester rakt ut i miljön vilket bidrar till att antibiotikaresistensen ökar.
Det bidrar också till att lokala sjöar inte kan användas för fiske, bevattning eller som dricksvatten. Människor vid läkemedelsfabrikerna har protesterat i åratal utan att situationen har förbättrats. De vittnar förutom miljöproblem också om försämrad hälsa, andningssvårigheter och hudproblem.
Sverige bidrar till problemet genom att tillämpa det så kallade generikautbytet. Det innebär att apoteken måste erbjuda sina kunder den billigast möjliga medicinen.
Den svenska myndigheten TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har uppdraget att välja ut vilka läkemedel apoteken ska köpa in och det görs helt utan att ta hänsyn till miljön. Men priset för detta är högt och betalas av miljön och människorna i de fattiga länder som producerar våra billiga läkemedel, i form av förgiftade vattendrag, hälsoproblem och ökad antibiotikaresistens.
På sikt kommer även vi själva att drabbas då resistenta bakterier bara är en resa bort.
Det är inte rimligt att såväl tillverkning som användning av läkemedel i princip är undantaget från miljökrav. Sådana krav bör ställas på alla läkemedel – men ett viktigt första steg är att börja med antibiotika.
Miljökrav måste naturligtvis införlivas i EU:s läkemedelslagstiftning, men det är en trög process. Därför bör Sverige gå före och ta miljömässigt ansvar i generikautbytet.
Vi uppmanar nu regeringen att ta höjd i statsbudgeten så att TLV kan ställa miljökrav vid inköp av antibiotika och inte bara utgå från lägsta pris. Sverige måste ta ansvar för att den antibiotika vi använder här hemma inte bidrar till utsläpp i lågkostnadsländer som i sin tur leder till ökad antibiotikaresistens.
Vi behöver alla verktyg vi har för att bekämpa covid-19 och andra svåra sjukdomar.
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Anders Nyberg, vd Apotek Hjärtat
Katarina Veem, director SIWI Swedish Water House
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel