MP måste tuffa till sig i miljödebatten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2012-07-08 | Publicerad 2012-07-01
Debattörerna: MP-toppen måste våga utmana arbetslinjen och idén om den eviga tillväxten
Det är hög tid för Miljöpartiet att ta större ansvar för miljö- och klimatfrågan än partiet gjort de senaste åren. Blockpolitiken hämmade en djupare grön politik, men i dag finns ingen anledning för partiledningen att hålla tillbaka.
Ett grönt parti måste kunna hålla två bollar i luften. Dels investera i grön teknik och klimatsmart energi, dels utveckla samhällsmodeller som ligger bortom tillväxt- och konsumtionssamhället. Det första är partiet bra på, det andra har försummats.
Eftersom vi blir allt fler människor som konsumerar alltmer håller vi på att föröda planeten. Om någon generation är vi cirka nio miljarder människor. När många av de beslutsfattande politikerna föddes var vi knappt tre miljarder. Det sker i dag en massutrotning av djur och växter – i själva verket är allt fler forskare nu överens om att vår framfart inneburit att planeten är inne i sin sjätte period av massutdöenden. Detta samtidigt som klyftan mellan rika och fattiga ökar, såväl i vårt land som globalt.
Det här är inte bara ohållbart, det är även dumt och över måttan girigt. Vi, som i dag lever i den materiellt rika delen av världen, har större möjligheter än någonsin att leva goda liv utan att tära på jordens resurser. Genom att förstå att utveckling kan vara något större och djupare än ökad materiell och ekonomisk tillväxt kan vi ta steget bort från tillväxt- och konsumtionssamhället till något vi kan kalla Utvecklingssamhälle. Gröna politiker måste ha modet att slå fast att utveckling i ett redan materiellt rikt samhälle snarare är mer fri tid, mer kultur och mer social närvaro än ökande konsumtion och ökande stress för att hålla igång idén om den eviga tillväxten.
Det är förvisso svårt att bryta sig ur de system, strukturer och normer som idén om den eviga tillväxten skapat och nu gjort sig beroende av. Men vi vet också att såväl utsläppen av klimatgaser som skövlingen av planetens ekosystem hänger intimt ihop med jakten på ekonomisk tillväxt, som till råga på allt sker genom lånade pengar.
Insikten om detta - samt insikten om att människor som lever i materiellt fattiga delar av världen behöver ekonomisk utveckling för att kunna leva goda liv - leder till att vi i vår del av världen måste tänka om. Vi kan inte fortsätta att leva på ett sätt som kräver tillgång till tre jordklot. Vi måste tänka nytt.
Det räcker således inte med att lägga ut räls, bygga om miljonbostäderna eller prata om grön konsumtion. Miljöpartiet de Gröna bildades utifrån insikten om att det behövs nya normer, nya strukturer och nya system. Vi behöver ett ekonomiskt system som vare sig skadar de planetära processerna eller människors värdighet. Vi behöver en rimligare fördelning av makt, pengar och arbete. Så låt oss tala om detta!
Det enda som krävs är mod. Mod att utmana gamla sanningar, mod att utmana konsumtionssamhället, mod att utmana arbetslinjen, mod att tala om kultur, sänkt arbetstid, minskad konsumtion och rättfärdig fördelning mellan rik och fattig. Vi är övertygade om att partiledningen i dag har all anledning - och dessutom goda förutsättningar - att skapa opinion i dessa frågor. Om inte De gröna gör det, vem skulle då göra det?
Annika Lillemets, riksdagsledamot (MP)
Birger Schlaug, författare och programledare, f.d. språkrör (MP)
Carl Schlyter, EU-parlamentariker (MP)
Göran Hådén, ledamot i partistyrelsen (MP)
Lotta Hedström, f.d. språkrör (MP), i höst ersättare för Gustav Fridolin i riksdagen
Per Gahrton, f.d. språkrör (MP), ordförande i gröna tankesmedjan Cogito
Valter Mutt, riksdagsledamot (MP)