Det är inte lätt att vräka någon
Jag och min man har precis startat en vräkningsprocess. 1 november 2006 hyrde vi ut vår stuga till en kvinna för 2 500 kronor i månaden, vilket är väldigt billigt.
Vi fick reda på att hon hade lite skulder och att hon hade hamnat i en liten ekonomisk knipa när hon skilde sig, och vi trodde henne. Så vi skrev ett hyreskontrakt. November och december fick vi in hyrespengar. Sen har vi inte fått ett öre.
Vi har pratat med hyresgästen ett flertal gånger, vi har gett henne ved till hela vintern, och gått på hennes snyfthistorier. Men hon har ljugit oss rakt upp i ansiktet.
Helt plötsligt har en man flyttat in där också, som har skrivit sig på adressen, fast till oss säger han att han bara är på besök. En dag upptäckte vi att grejer som tillhör oss var borta.
Vi har gett dem så många chanser, vi har gått på deras lögner, vi har blivit bestulna. Ändå ska man nästan känna sig som en bov när vi vill ha bort dom.
Det är inte lätt att vräka någon, det kan ta upp till tre månader innan vi blir av med dem, och vad hinner de göra under tiden? Helst av allt skulle vi vilja byta lås och slänga ut deras grejer men det får vi inte.
Vi har bara fått kostnader och sömnlösa nätter, för detta har vi fått in 5 000 kronor i hyrespengar.
Men vi har lärt oss något av det här i alla fall, att inte vara så godtrogna och att aldrig hyra ut vår stuga igen.