Ge hyresgästerna ökad makt över renoveringar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2014-06-10

(V) och Hyresgästföreningen: Många har inte råd att bo kvar i ombyggda lägenheter

I miljonprogrammet är 300 000 av de kommunala bostadsbolagens bostäder i behov av omfattande ombyggnad. Den nuvarande renoveringstakten är cirka 11 000 lägenheter per år. Med den takten skulle det ta närmare 30 år innan rekordårens bostäder är genomgångna.

Och beräkningar visar på sammanlagda ombyggnadskostnader på upp till 275 miljarder.

Det är inget vågat påstående att säga att Sverige står inför en enorm utmaning.

Regeringen har samtidigt varit tydlig med att den inte tänker bidra med några resurser i detta arbete. Men då inser man inte de enorma konsekvenser det leder till, både för individen och i form av kostnader för samhället, att människor tvingas flytta från sina hem för att de inte längre har råd att bo kvar.

Dessutom kvarstår den stora frågan: var ska de ta vägen när de tvingas flytta?

2011 presenterade Irene Molina och Sara Westin vid Uppsala universitet forskningsrapporten "...men vart ska ni då ta vägen? Ombyggnad ur hyresgästernas perspektiv". Den visade att hyresgäster har liten eller ingen makt alls att påverka ombyggnaden, och möjligheterna att bo kvar är begränsade. I rapporten fanns exempel från området Kvarngärdet i Uppsala där bara hälften av hyresgästerna i ett av områdena beräknades klara av att flytta tillbaka till sina hem efter en ombyggnad. Där höjdes hyrorna med 60 procent. Även tidigare forskning har visat att hyresgäster många gånger tvingas flytta på grund av kraftiga hyreshöjningar.

2012 ställde Hyresgästföreningen, genom TNS SIFO, frågor till sammanlagt 560 hyresgäster som bor i lägenheter där ombyggnad pågick eller nyligen hade avslutats. Undersökningen visade att drygt var tredje hyresgäst var missnöjd med informationen från hyresvärden i samband med ombyggnad. Endast var fjärde hade haft möjlighet att påverka ombyggnadens omfattning. Sex av tio tyckte att hyreshöjningen varit orimligt hög. Och omkring var femte hyresgäst menade att de skulle få svårt att bo kvar i sin lägenhet efter ombyggnaden. Svaren från hyresgästerna är dessvärre inga nyheter. Inflytandet från hyresgästerna under ombyggnationer är dokumenterat svagt.

Hyresgästernas situation blir inte enklare av att Hyresnämnden, med påfallande få undantag, beslutar förmån för fastighetsägaren i de fall där hyresgäster motsatt sig ombyggnadsplaner. Lagstiftningen ger intryck av att hyresgästerna har ett verkligt inflytande, i praktiken genomför hyresvärdarna ombyggnaderna helt på sina egna villkor.

Vi vill ha en modern hyreslagstiftning som speglar människors olika behov och intressen och ge utrymme för individuella val.

Det krävs dessutom bättre förutsättningar att skapa utrymme för dialog och samråd mellan fastighetsägare och hyresgäster på en mer jämbördig nivå än i dag. Hyresgästerna måste ges möjlighet till delaktighet i processen.

Ett sätt att uppnå det är att fastighetsägarna ska erbjuda olika nivåer av ombyggnad med olika hyresnivåer, så att hyresgäster har möjlighet välja ett alternativ som gör att de kan bo kvar.

Vi tycker också det är självklart att den så kallade skyddsregeln, som kan användas vid stora hyreshöjningar och innebär en stegvis höjning och därmed större trygghet för de boende, måste gälla även vid ombyggnader.

Det behövs en förändrad lagstiftning för att landets tre miljoner hyresgäster ska få en boendetrygghet värd namnet även vid ombyggnad. Nu är det dags att gå från ord till handling.

Barbro Engman

Jonas Sjöstedt