Pensionärerna går miste om tilläggen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2013-05-21
Riksrevisionen: Handlar om i snitt nästan 14 000 kronor per år
Under det senaste året har det pensionssystem vi har haft nu i drygt tio år debatterats. Men det har varit tyst kring de förmåner som pensionärer med låg pension och höga bostadskostnader kan ha rätt till, så kallade tilläggsförmåner till ålderspensionen.
Det viktigaste stödet är bostadstillägget. Många pensionärer går dock miste om det stöd de har rätt till, i genomsnitt handlar det om nästan 14 000 kronor per år. En ny granskning från Riksrevisionen visar att regeringen och Pensionsmyndigheten inte har gjort tillräckligt för att upplysa pensionärer om möjligheten att få detta stöd.
Antalet pensionärer som går miste om bostadstillägg har mer än fördubblats på fem år. Granskningen visar att detta så kallade mörkertal kan uppgå till så många som 140 000 pensionärer som har rätt till men av olika anledningar inte ansökt om stödet.
Förändringar i beräkningsregler och minskade inkomstpensioner har lett till att nya grupper pensionärer blivit berättigade.
Summan som dessa pensionärer går miste om har ökat från 900 miljoner kronor till 1 900 miljoner kronor. Riksrevisionens samlade slutsats är att systemet med tilläggsförmåner fungerar dåligt.
I granskningen presenteras uppgifter som tyder på ett betydande mörkertal även för äldreförsörjningsstödet. Det stödet är till för de ekonomiskt mest utsatta pensionärerna och många av dem blir alltså utan stöd.
Regeringen har tidigare visat intresse för mörkertalet inom bostadstillägget men arbetet avstannade 2007. Regeringens arbete riktades i stället mot bildandet av den nya Pensionsmyndigheten som skulle ta över hanteringen av pensionsärenden från Försäkringskassan.
Pensionsmyndigheten startade 2010 och beräknade då att mörkertalet hade minskat något jämfört med tidigare. Regeringen hade stora förhoppningar om att Pensionsmyndigheten skulle sköta pensionsärenden effektivare än Försäkringskassan, vilket ledde till att myndigheten fick för lite pengar från början. På tre år har Pensionsmyndighetens kostnader för administration av tilläggsförmånerna ökat med 28 procent.
Pensionsmyndigheten har alltså haft stora problem med att klara ansökningarna från de pensionärer som redan känt till bostadstillägget, vilket är en anledning till att myndigheten har varit sparsam med information till pensionärerna om tilläggsförmånerna.
Men mer information behövs, inte bara för att många inte känner till stöden utan även eftersom reglerna är mycket komplicerade. För den enskilde pensionären är det enligt Riksrevisionens bedömning i stort sett omöjligt att räkna ut hur stora belopp som man kan få. Inte blir det lättare av att Pensionsmyndighetens beslutsbrev inte ger en tydlig bild av hur myndigheten räknat.
Det har också varit betungande för pensionärer att årligen skicka in nya ansökningar med styrkande dokument. Problemet har minskat något sedan riksdagen för ett halvår sedan beslutade att Pensionsmyndigheten kan besluta att förmånerna ska gälla tills vidare. Därmed behöver pensionärerna inte ansöka varje år.
Även om vi är kritiska till regeringens och Pensionsmyndighetens insatser kan vi konstatera att pengarna når rätt personer i stor utsträckning bland dem som får stöd.
Vår slutsats är ändå att hela systemet för ekonomiskt grundskydd till pensionärer är så komplicerat att det bör ses över. Vi rekommenderar därför regeringen att utreda tilläggsförmånerna och garantipensionen i ett sammanhang. Pensionsmyndigheten bör ta fram en plan för att förbättra informationen till alla pensionärer som har rätt till förmånerna.
Riksrevisionen kommer de närmaste åren att fortsätta granska pensionsområdet.
Till hösten kommer en granskning av Sjunde AP-fondens placeringspolicy, riskhantering och kommunikation till spararna.
Jan Landahl