Ta problemet med beroende på allvar
Slutreplik från läkaren André Marx om antidepressiva medel
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-01-20
SLUTREPLIK. Läkarna Tiger och Guterstam försöker övertyga oss om att den senaste diagnosmanualen DSM:s definition av ”utsättningssyndrom” och ”beroende” är en objektiv sanning, men bemöter inte det faktum att diagnosen godtyckligt förändrats över tid.
I dag är det ”fysiska beroendet” i form av toleransutveckling och utsättningsreaktioner inte längre tillräckligt för att preparat ska kunna klassas som beroendeframkallande. I själva verket är det många patienter som fastnat i sjukvårdsorsakat opioid- och bensoberoende som dagligen tar samma dos år efter år. Precis som med antidepressiva fortsätter de att ta preparaten för att inte få abstinens. Den dag en läkare drar i bromsen och börjar minska doserna för snabbt så rasar tillvaron samman på grund av starka utsättningsreaktioner.
Tyvärr saknas det välgjorda RCT-studier som tittar på hur utbrett fysiskt beroende är efter längre tids bruk av antidepressiva. Läkemedelsindustrin och myndigheterna har aldrig prioriterat att kartlägga detta trots att de första antidepressiva kom redan på 50-talet.
I valet mellan att förlita sig på kartan eller terrängen måste vi därför välja det sistnämnda och ta patienternas upplevelser på allvar när de säger att de inte kan sluta, något som bland andra New York Times har skrivit om.
De läkare som förespråkar uttrycket ”utsättningsyndrom” i stället för ”fysiskt beroende” för antidepressiva bagatelliserar omfattningen av problemet och sviker de 100-tusentals svenskar som skulle behöva professionell hjälp för att kunna sluta.
I Norge har man kommit längre och på Hurdalsjøen Recoverysenter kan patienter som är svårt fysiskt beroende av bl a antidepressiva, få skattefinansierad inneliggande vård i månader medan de under säkra former får hjälp att trappa ned.
Välgjorda granskningar av studierna på antidepressiva har visat att de saknar kliniskt märkbar effekt jämfört med sockerpiller vid depression, men ger hämning av känslolivet och sexualiteten samt ökad risk för skadliga biverkningar. Bland annat självmordsbenägenhet bland barn/ungdomar. De är även beroendeframkallande.
Läkarna måste utbildas så att de kan börja informera patienterna och erbjuda adekvat hjälp i den ofta svåra utsättningsprocessen.
André Marx, läkare inom allmänmedicin
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Texten är en slutreplik. Läs hela debatten här
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.