239 barn som ingen vill se
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-07
I Stockholms län är det 34 barn, i Göteborg 12 och i Gävle 17.
Sammanlagt är det 239 barn i landet som vräkts under årets första fyra månader.
Var fjärde kommun kastar ut barn på gatan.
Men det är inte någon politiker som talar om de vräkta barnen eller att barn far illa i Sverige. Det är liksom tabu att tala om fattigdom och hemlöshet.
Det blir ju ett tecken på att välfärden inte gäller alla. Hyresvärdarna försvarar sig med att hyran inte är betald. Bostadsföretag har inte något socialt ansvar. Socialen ingriper inte heller eller också kommer de alldeles för sent.
Det finns anledning att fundera över vem våra trygghetssystem är till för egentligen? De människor som har det svårast har liten hjälp av trygghetssystemen. Inte ens barnen får hjälp.
Många av de vräkta försvinner ut i hemlöshet och misär. Vem tar ansvar för dem?
Politikerna talar sig varma särskilt i valrörelser för barnens bästa, för att sätta barnen i centrum och för att barnen är vår framtid. Jag undrar vad de menar egentligen och vilka barn som avses i dessa vackra fraser om trygghet och rättvisa.
239 barn har vräkts på fyra månader. För mig är det alarmerande siffror. Det är 239 barn för många.