Meningslöst att tvinga alla yrkeselever läsa kärnämnen
Lena Haldin: Att läsa en kurs utan att bli godkänd – känns som slöseri med tid och resurser.
Eva-Lis Preisz och Hans Tilly talar sig varma för att alla elever måste ha högskolebehörighet, men deras argument håller inte. Skolverkets utvärdering av byggprogrammet visade att eleverna inte upplevde att de utvecklades nämnvärt av kärnämnena.
Att tvingas lära något som man inte ser en mening med eller inte har lust eller förmåga till ger inget resultat, det blir enbart en pina och förstör självförtroendet. Om eleverna kan välja att inte läsa kärnämnena med samma krav som på studieförberedande program ska de förstås – när de känner sig mogna och har behov av en högre nivå – också kunna välja kurser för högskolebehörighet. De som lättare hamnar i ”karriärmässiga återvändsgränder” är däremot elever från studieinriktade program, som inte kan komplettera med en yrkesutbildning om de hamnar i arbetslöshet.
Att läsa en kurs utan att bli godkänd – vilket ganska många på byggprogrammet gör – känns som slöseri med tid och resurser. Av de byggelever som lyckades avsluta gymnasiet med slutbetyg åren 1998–2002 var det ändå bara 1,5 procent som började på högskola inom tre år.
Goda yrkeskunskaper är minst lika viktiga som kärnämneskunskaper både ”för att delta i kompetensutveckling och utvecklingsarbete” och för yrkesstoltheten. Vi riskerar nu att bli utkonkurrerade av andra nationers arbetare med större yrkeskunnande. Visst ska också yrkeseleverna läsa kärnämnen – men så att de känner det meningsfullt och positivt, inte överdrivet kravfyllt och inte så att kärnämnena riskerar att minska tiden och orken för att få yrkeskunskaper.
Handen på hjärtat – hur många diskuterar antikens litteratur eller använder exponentialfunktioner i yrket eller privat?
Är det socialdemokratiska mindervärdighetskänslor som får dessa fackförbundsledare att så förespråka akademisk bildning?