Nästintill omöjligt att förstå de nya reglerna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-12-07
A-kassornas uppgift är att betala ut ersättning till människor som är arbetslösa. Men när sjukpenning ska ersättas av aktivitetsersättning eller a-kassa för dryga 50 000 personer under nästa år kan det vara svårt för människor att hänga med i svängarna. Reglerna är så krångliga att inte ens kassapersonalen förstår hur det är tänkt.
Människor som har rätt till ersättning, till exempel på grund av sjukdom eller arbetslöshet, måste få känna sig trygga för att på allvar kunna ta itu med sin rehabilitering och sitt arbetssökande.
Därför ska ersättningsregler, rutiner och villkor vara glasklara så att den enskilde kan förstå vad som ska hända och varför. Det måste också vara tydligt hur mycket pengar som man har rätt till och när pengarna betalas ut.
1 januari 2010 kommer sjukpenningdagarna för cirka 17 000 svenskar att ta slut. I tre månader kommer Arbetsförmedlingen att utreda om de har arbetsförmåga eller inte. Man ska alltså undersöka om det finns något slags arbete som dessa personer kan utföra eller om de är för sjuka för att jobba överhuvudtaget. När personerna deltar i Arbetsförmedlingens program ska de få aktivitetsersättning utbetalad av Försäkringskassan.
För att Försäkringskassan ska kunna betala ut aktivitetsersättningen måste först a-kassan begära in underlag och beräkna hur stor ersättning var och en har rätt till. Antingen ska vi göra samma beräkning som vi gör för alla arbetslösa eller så ska vi räkna på ett nytt schabloniserat och enklare sätt – hur det blir vet vi först 16 december när riksdagen fattar beslut. Sedan ska Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen komma med instruktioner till a-kassorna om hur reglerna ska tillämpas. Först därefter vet a-kassan vilka uppgifter och handlingar som behövs för att räkna fram rätt dagpenning för var och en.
A-kassornas och Försäkringskassans regler är så krångliga så att det blir nästintill omöjligt för dem som (kanske) har rätt till ersättning att sätta sig in hur de fungerar. För långtidssjuka kan rätten till fortsatt ersättning bero på vilken vecka man återinträdde i a-kassan eller om man varit sjuk tio eller elva år.
Att det blir glapp i utbetalningarna när man går från en aktivitet till en annan måste man räkna med. Men den enskilde måste ha möjlighet att kunna få veta hur det blir – de pengar som vi betalar ut är pengar som går till mat och hyra. Vårt råd är att varje person vars sjukpenningdagar tar slut vid årsskiftet ska ringa sin a-kassa för att kontrollera sitt a-kassemedlemskap och förhöra sig om villkoren. Det kan bli köer hos a-kassorna men i dagsläget finns inga alternativ – människor måste få förutsättningar för att kunna planera sina liv.
I dagsläget har de personer som nu inte längre kan få ersättning från sjukförsäkringen fått väldigt mycket generell information, från Arbetsmarknadsdepartementet, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och från a-kassorna. Men de viktiga upplysningarna om hur det blir för just Pelle eller Maria har ingen kunnat lämna. Vi ville kontakta våra medlemmar för att förbereda och informera men på grund av personuppgiftslagen har vi ingen rätt att få veta vilka av våra medlemmar som är berörda av dessa förändringar. Alltför stor fokus har lagts på vem som ska betala ut pengarna när det viktigaste är hur dessa människor ska lotsas vidare tillbaka in i arbetslivet.
Tydligare regler och bättre framförhållning är en förutsättning för att vi på a-kassan ska kunna göra ett bra jobb och framförallt för att våra sjuka medlemmar ska kunna närma sig arbetsmarknaden med bibehållen trygghet.
Katarina Bengtson Ekström