Annons
Så minskar du risken att drabbas av närsynthet
Vi börjar närma oss slutet på sommaren vilket innebär att många gör sig redo för att återvända till jobbet och skolan. Men innan du ställer väckarklockan kan det vara en god idé att kolla synen. Ser du till exempel bra på nära håll, men sämre på långt håll? Då kan du vara närsynt. Här är allt du behöver veta om närsynthet, symptom – och lösningar.
Förekomsten av närsynthet, så kallad myopi, ökar i en rasande takt över hela världen. I Europa har andelen närsynta tredubblats under de senaste 60 åren. Vi tillbringar allt mer tid framför skärmar och mindre tid utomhus vilket ökar risken för att utveckla närsynthet.
– Både vuxna och barns ögon mår bra av att ta regelbundna pauser, och att växla skärmtittande och arbete med exempelvis en promenad. Det kan minska risken för närsynthet. Det är även viktigt att kontrollera synen regelbundet, säger Rebecka Rane, legitimerad optiker på Synoptik.
Gener spelar roll
Närsynthet innebär att ögat är för långt, vilket gör att ljuset bryts framför näthinnan och skapar en suddig bild. Precis som med översynthet spelar gener också en stor roll. Om en eller båda dina föräldrar är närsynta är du också mer benägen att utveckla samma synfel.
– Om man är närsynt ökar även risken att utveckla ögonsjukdomar senare i livet som till exempel näthinneavlossning, grå starr och grön starr, säger Rebecka Rane.
Speciallinser som bromsar utvecklingen
Närsynthet hos barn börjar vanligtvis träda in mellan åtta och tretton års ålder, men ofta märker barnen inte själva att de ser sämre. Därför är det viktigt att du som förälder är uppmärksam på de vanligaste tecknen på närsynthet.
– Klagar ditt barn på huvudvärk, flyttar sig närmare tv:n, kisar mycket eller är ljuskänslig och har trötta ögon? Kontakta en optiker för en synundersökning. Är barnet under åtta år ska du kontakta BVC eller skolhälsovården. Idag finns det speciallinser som både kan korrigera synfelet och bromsa utvecklingen av barnets närsynthet, säger Rebecka Rane.