Collin: ”Jag vill inte möta mig själv i trafiken”
Uppdaterad 2012-11-29 | Publicerad 2010-04-14
Jag, 61 år, är en av försökspersonerna i Stefan Larssons och Anna Remahls projekt.
Och trots att jag redan vet att min syn börjar bli sämre, och trots att jag redan bestämt mig för att skaffa glasögon, var körningen med 0,5-linserna en riktig aha-upplevelse. Jag kan fortfarande inte tro att det är tillåtet att se så illa i trafiken.
Inte ens hastighetsskyltarna, som ju är rätt tydliga, gick att läsa förrän jag var nästan förbi.
Men så länge det var fullt dagsljus gick det ändå rätt bra att köra, om man struntade i skyltarna. Det var suddigt, men det gick.
Men om jag ville läsa skyltar gick all uppmärksamhet åt. Då kunde vad som helst hända runt omkring mig. Och jag tvingades att dröja in i det sista innan jag la mig i rätt fil.
Men det var när det började skymma som det blev riktigt ruggigt. Ett gäng cyklister såg jag inte förrän de var alldeles framför bilen. Och en annan gång kunde jag inte avgöra om en mötande bil var en bil eller flera. Det såg ut som flera strålkastare fast det bara var två.
Nej, jag hade inte velat möta mig själv. Och jag undrar: hur ofta har jag gjort det? Hur ofta har föraren i den mötande bilen, eller han som ska svänga upp på min väg, haft lika dålig syn som jag själv hade med linserna?