’Raskortet’ säger något om Sverige
För två år sedan valde Disney att klippa om sitt julprogram ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”. En av sekvenserna som klipptes bort var en svart docka som stämplades med ett OK i baken i tomteverkstaden.
Men uppdateringen mottogs knappast väl av alla. På Facebook bildades protestgrupper som samlade hundratusentals svenskar.
Utklädda till slavar
Är nidbilder av svarta människor egentligen så farliga?
I torsdags kväll sände SVT filmen ”Raskortet”. Det är en film med berättelser från ett antal människor med erfarenhet av hur det är att leva som svart i Sverige.
Flera personer vittnar om hur de sällan tas på allvar när de uppmärksammar kränkningar.
– ”Du är så känslig” får man höra när man ber någon att inte använda ordet ”neger” säger Astrid Assefa.
År 2011 anordnade studentföreningen Hallands nation
i Lund en fest med djungeltema. Två vita studenter kom till festen utklädda till svarta slavar. Med sig hade de en tredje person som spelade slavägare. Gäster från bland annat USA var chockade över att detta kunde äga rum.
När Jallow Momodou från Afrosvenskarnas riksförbund polisanmälde händelsen blev många jättearga. På honom.
Momodou fick motta flera hot via telefon och brev. Någon hade skrivit ”passar det inte kan du åka hem till Afrika med bananbåt”. Det gick så långt att hans familj flyttade, för att de inte längre kände sig trygga.
Vita dockan var finare
Filmen ”Raskortet” visar varför det är så viktigt att göra upp med hur svarta gestaltas. Om inte annat påminner barnen oss om det.
På 1940-talet gjorde amerikanska psykologerna Mamie Phipps Clark och Kenneth Bancroft Clark ett så kallat dockexperiment.
De lät afroamerikanska barn välja mellan två identiska dockor. Den ena var vit och den andra brun. En övervägande majoritet av barnen valde den vita dockan. De ansåg att den vita dockan var finare, trots att de svarade att de själva var mer likt den bruna. Barnen hade anammat samhällets negativa syn på svart hudfärg.
År 2008 gjordes ett liknande test i Danmark. Resultat blev samma som på 1940-talet.
Måste tas på allvar
En del tycker att det bråkas för mycket kring ord som ”neger” och nidbilder i barnkultur. Men i dag vet vi bättre än vad vi gjorde på 1930-talet när den första Disney-versionen kom. Nu när vi också vet hur karikatyrer och värdeladdade begrepp påverkar oss och våra barn måste vi också börja ta dessa frågor på allvar.