Sverige är inte byggt för fler värmeböljor
Svalka kommer att bli en klassfråga
Värmen är här, äntligen är vi många som tycker. Det är ju precis det här vi förknippar med sommar. 25 grader varmt, sol och bad. Inga tunga kläder, som Peps Persson skulle ha uttryckt det.
Samtidigt har vi fått lära oss att värmen kan vara ett hot. SMHI varnar just nu för skogsbrandsrisk i nordöstra Götaland, stora delar av Svealand och sydöstra Norrland. Lokalt kan brandrisken vara extrem. Och vi är ännu inte inne i juli.
På äldreboenden och vårdhem har personalen bunkrat upp med vätska och glass för att gamla och sjuka ska klara värmen. Det är kort sagt som vi har vant oss vid att det brukar vara. Ändå är det här bara början.
Under våren har det rapporterats om rekordvärme från delar av östra USA och från stora delar av Europa. Sydostasien har haft värmebölja, liksom delar av Afrika.
Globalt blev årets april den varmaste aprilmånad som någonsin uppmätts. Och stora städer blir extra varma.
I en ny rapport har konsultbolaget Sweco räknat fram vad som sannolikt kommer att hända med vädret i 24 europeiska storstäder. En av städerna är Stockholm och här kommer antalet dagar med värmebölja att mer än fördubblas till år 2100.
2018 var rekordvarmt. Vi kommer ihåg det för de stora skogsbränderna som härjade. Då hade Stockholm 25 dagar av det som räknas som värmebölja. Om 75 år skulle det enligt beräkningarna handla om över 60.
Då talar vi inte längre om väder. Vi talar om krafter som förändrar förutsättningarna för hur hela samhället fungerar. Det kommer knappast att räcka med extra ransoner av melon på äldreboenden eller med körförbud för tunga maskiner i skogsbruket.
Slutsatsen är att utsläppen av växthusgaser måste ner
Den självklara slutsatsen är att utsläppen av växthusgaser måste ner. Svante Axelsson, nationell samordnare för industrins omställning, sa häromdagen att det går bättre än många tror. Det är sant, men omställningen av branscher som stål, cement och fordon förutsätter att politiskt beslutade regelverk ligger fast och utvecklas.
Vågar vi lita på det efter EU-valet och med ett amerikanskt presidentval runt hörnet? Vågar vi ens lita på att vår egen regering håller sig till den svenska klimatlagen? Det har ju inte gått något vidare hittills.
Inte ens i bästa fall kommer vi undan värmen. Men den kommer inte att drabba alla lika. Att äldre och sjuka är utsatta vet vi redan, men konsulterna som skrivit rapporten pratar också om socioekonomiska skillnader.
Somliga kommer att ha resurser att dra sig undan från storstäderna, eller att stänga in sig i luftkonditionerade bostäder. Andra kommer att bli kvar i förorter där det varken finns vatten eller speciellt mycket grönska.
Svalka blir en klassfråga.
Vi ska njuta av värmen, men vi måste också kräva av politiker och stadsplanerare att samhället byggs så att vi kan klara av den.