Varde ljus med grotesk gud

Ulrika Stahre

Årets vårsalong förlorar kraft i tillfälliga lokaler

helskärm

När det lilla adoptivbarnet Jamie visar sig vara Gud själv, i Karin Eklund & Madelen Rensmos ler­animation Let there be light, är det till en början lite gulligt, men efterhand alltmer groteskt. Att säga att filmen är en uppgörelse med den blinda tron är att både förminska och förstora den samtidigt. Klart är att den i alla sina smaskiga överdrifter går in i fler ämnen än ”bara” guds- och auktoritetstro.

Verket är visserligen den enda filmen på årets vårsalong, men icke desto mindre representativ i sin burleska känsla, en skaparlust kan man nog kalla det. Med mörka stråk. För nog innehåller årets salong, trots att den är nedtonad, en hel del död, elände och stympade kroppar trots det på ytan jämna samlade intrycket. Ett lågmält vansinne.

Är det något som blir uppenbart nu när Vårsalongen huserar i City på grund av stora renoveringsarbeten i det egna huset, så är det hur mycket som kommer gratis i Liljevalchs stora salar. Där har det funnits en rumslig variation, möjligheten att skapa perspektiv inne i utställningen. Här, högst upp i ett kontorshus vid Brunkebergstorg möter vi en sorts korridorskonst. Känslan av att vara på en mässa eller på ett ovanligt tråkigt galleri är tyvärr stark men också orättvis mot de konstverk som kämpar tappert för att ­synas.

Och för att slå utsikten, kan tilläggas. Eller ska de det?

Årets Vårsalong är kanske bara tänkt som en konstpaus på väg till kaffet med utsikt över Stockholms slott.

Men som vanligt är det enskildheter som är både egensinniga och välgjorda, som Susanne Larssons keramiska version av Michelangelos Yttersta domen, Simon Blancks De kursiva orden - samlade, gulnade begravningsannonsdikter - eller varför inte Hannah Streefkerks med stickade skyddsomslag försedda ­stenar, To conserve.

Vårsalongen är i år utvald av en jury bestående av konstnärer. Jag inbillar mig att det märks, det är konsekvent välgjorda verk. Det är upp till var och en att sju våningar upp drömma om hur snyggt det hade kunnat vara. ­Redan nästa år är ordningen återställd.