Omodernt mode

Fredrik Svensk

Fredrik Svensk ser en utställning som inte litar på sin innneboende kraft

Behållningen med modeutställningen Utopian Bodies - Fashion Looks Forward på Liljevalchs är att man får se en massa bra plagg som faktiskt inte är helt lätt att få se i Sverige.

Här finns bland annat ett fint urval från Alexander McQueen, Viktor & Rolfs nya kollektion, Margiela och representationer från de flesta kända modehus.

High profile-märken blandas upp med ACNE och H&M och till detta har en svenska mindre designers fått göra nya plagg till teman som genusidentitet (Maja Gunn) och Motstånd & skönhet (Ann-Sofie Back).   

Men det är alltså snarare möjligheten att studera hantverket som är mycket intressantare än själva modet. Det beror på att utställningen tycks ha gjort allt den kan för att göra en möjlig attraktion kring specifika designers plagg så låg som möjligt. Detta har åstadkommits genom en utställningsscenografi som faktiskt tar mycket mer plats än själva kläderna.

Utställningsrummen är uppdelade i olika teman. Hållbarhet, teknologi, hantverk och färg, solidaritet etcetera har alla fått sina rumsliga gestaltningar. Jag läser att tanken med detta är att uppmuntra besökaren att leta efter sin egen framtidsvision med utgångspunkt från vad som kallas ”modets inneboende kraft”.

Det vore kul att veta vad utställningsmakarna menar med denna inneboende kraft, och jag undrar om de själva tror på den, med tanke på den grandiosa inredningsdesignen. Å andra sidan är kanske själva försöket att ställa ut mode på vita dockor utan huvuden det kanske säkraste sättet att göra mode som sådant till något omodernt?  

Att ställa ut mode på Stockholms kommunala konsthall (”i samarbete med AMF Fastigheter, ASFB, H&M, Gudrun Sjödén, Pro Suecia Foundation och Patriksson Communication”) manar också till jämförelser med konsten. Till skillnad från konstvärlden är modevärlden öppen med sitt eget ekonomiska system. En handfull orakel åker världen runt och föreläser om vad höst-, vinter-, vår- och sommarkollektionerna bör innehålla. De stora kedjorna följer slaviskt, medan de mindre märkena gör allt de kan för att utveckla sin egen stil.

På Liljevalchs handlar det dock om att se framtiden från utopiska kroppars perspektiv. Det märkliga med Utopian Bodies – Fashion Looks Forward, vars poster pryds med det populära ordet hållbarhet, är att den över huvud taget inte behandlar modesystemets konventioner och protokoll. Än mer frånvarande är produktionsförhållanden och textilarbetares arbetsvillkor.

Synd, med tanke på att även denna del av modet torde bära på en inneboende kraft att forma våra liv.