Protesterna från förr en snabblektion om 70-talet
Publicerad 2014-03-22
Paradoxal inåtvändhet vilar över Revolternas decennium
Kulturhusets nya form, efter sammanslagningen med Stockholms Stadsteater, synliggörs i den pågående utställningen Revolternas decennium. Detta är husets egen förhistoria och födelsetid, en tid då konsten politiserades och framför allt på allvar började se kultur som en rättighet. Mer konst till folket och inga trösklar: När Kulturhuset stod färdigt 1974 var det en strålande manifestation för närheten, transparensen, mötena.
Revolternas decennium blir en provkarta där alla delarna av ett sökande och nyfiket och lite smågalet 1960-tal kommer fram. Dokumentärt foto, wieneraktionism, subversiv protestkonst i det dåvarande östblocket, Carl Johan De Geer, Niki de Saint Phalle och Valie Export.
Ingen kan missa energin och samhällskritiken som funnits i de utställda verken. I den spretande mångfalden är det projekten från det före detta öst som blir mest intressanta. Kanske för att de är minst uttjatade och deras plats i samtidskonsthistorien inte varit lika självklar.
Zofia Kuliks verk som är från tiden då hon tillsammans med Przemysław Kwiek formade duon KwieKulik är en drömsk bildvisning där arbete med beställningsuppdrag möter människor, i flimrigt svartvitt förvandlat till ett dokumenterat då. Men ändå ett av få verk på utställningen som suger in betraktaren och väcker mer än bara (konst)historiskt intresse.
För det är något som inte riktigt når fram i Revolternas decennium. Det beror inte bara på att alltför många verk trängts ihop på liten yta (en del konstnärer representeras av ett enda verk vilket knappast ger chans till fördjupning och förståelse) och att det är svårt att skapa dynamik och variation i rummet med så många, ganska likartade, verk. Nej, det största skälet till att utställningen inte riktigt bär någonstans är att den stannar i att vara en historisk snabblektion om tiden för Kulturhusets födelse. En paradoxal inåtvändhet vilar över helheten. Och det kan väl inte ha varit meningen.