Hoppa till innehållAftonbladet

Allhelgonadagen (ingen namnsdag)

Hundar i huvudsak på Fotografiska

Publicerad 2014-01-17

Samling av Elliot Erwitts bilder från tiden då svartvita ögonblicksbilder regerade

”USA, New York City, 2000”. © ELLIOTT ERWITT

Den Parisfödde ryskättade amerikanen Elliot Erwitt tillhör den elit av fotografer som tidigt såg möjligheterna att skapa bildvärldar av både egna reportageresor och reklamuppdrag. Och som kunde få båda världarna att mötas. Under Erwitts mest kända bilder lurar gamla reklamkampanjer, för varor som med tiden förvandlats från specifika märken till något allmänt.

Erwitt, född 1928 och fortfarande i allra högsta grad aktiv, visar nu på Fotografiska ett urval där tyngdpunkten ligger på äldre arbeten, från tiden då det svartvita ögonblicksfotograferandet hade sin storhetstid. Det är något med kläderna, miljöerna, bilarna: det blir mytiskt, bitterljuvt nostalgiskt.

Hans fotografiska gärning har blivit en samling mer eller mindre ikoniska bilder. En hund som hoppar. Porträtt av hustrun och barnen, storstadsmotiv och nudister.

Bortsett från den lätta anstrykningen av slapstick-humor – som ärligt talat rätt ofta är barnsligt övertydlig – är Erwitts fotografier eleganta på ett värdigt sätt. Och så är det ju hundarna. Djuren som är en länk mellan människan och naturen, som i sin egenskap av följeslagare även i ett urbant liv är synliga i stadsmiljöer. I många av fotografierna är de förmänskligade, civiliserade. De bär kläder, står upp, en av dem förvandlas till och med till ett ansikte.

Hos Erwitt är det inte fråga om att driva teser om djurens samhörighet med människan, eller om hur skillnaderna mellan oss på olika sätt både förstärks och förminskas. Han gör inte hunden till människans clown, även om han tangerar gränsen ett flertal gånger.

Det är troligen storheten i hans fotografiska gärning, att hela tiden befinna sig intill schablonmässighetens stup.

Och där kan vi också vara, gulla med den och hålla den på avstånd, samtidigt.