Läs Sveriges sämsta journalist här nedan
All kultur återspeglar sin samtid, all kultur utvärderas av efterföljande generationer. Vissa böcker är ständigt uppe för diskussion, men den här veckan sattes strålkastaren på en oväntad titel: Folk och rövare i Kamomilla stad.
Diskussionen började med en artikel i Aftenposten(8 jan) av Sofia Jupither, verksam som regissör i både Sverige och Norge. Hon har sett Nasjonalteaterets uppsättning av Thorbjörn Egners barnboksklassiker och finner ett budskap som påminner om ”högerextremisternas”: Rövarna tvingas anpassa sig till folkmajoriteten – tvätta sig, gifta sig – för att bli accepterade. Den som vill leva alternativt blir utstött.
Jag har inte sett föreställningen själv och vet därför inte hur mycket den skiljer sig från boken, men uppenbart har den tillägg som går utanför originaltexten. Att polisen är för snäll, till exempel.
Jupither glider lite i sin artikel, det är oklart om kritiken mot pjäsen även gäller boken. Visst har den bedrövligt stereotypa könsroller – boken skrevs 1955 – men det viktiga är Kamomilla stad strävar efter att alla ska ha en plats i samhället. Kasper, Jesper och Jonatan är bra på en massa saker och slipper därför fängelse. En blir brandman, en bagare, en cirkusdirektör. Alla i stan blir glada.
Det är så långt ifrån högerextremism man kan komma. Det är inte ens högerpolitik; ett par dagar efter Jupithers artikel aviserade Moderaterna hårdare straff för ungdomar. Kriminalpolitik är snart det enda området där politikerna kan visa sig ”handlingskraftiga”. Och det på ett helt annat sätt än poliskonstapel Bastian.
Högerextremister är såna som bankar på Katarina Mazettis dörrar och fönster på nätterna, för att hon skrivit en krönika i ICA-Kuriren om svenskhet.
Hur går det till när en skribent plötsligt får mejlen full av hat och hemmet attackerat?
I Mazettis fall började det med att Thoralf Alfsson bloggade. Thoralf Alfsson sitter i riksdagen för Sverigedemokraterna. När han bloggar klickar hela systemet i gång. Fotsoldaterna ger sig ut, på nätet och ända hem till folk.
Under nyårshelgen hade Alfsson omröstningen ”2012 års sämsta journalist”. Jag sopade hem första platsen med 38,7 procent av rösterna. Tvåa kom Expressens David Baas med 15,3 procent. Trea Oisín Cantwell, Aftonbladet. Fyra Anders Lindberg, ledarskribent på Aftonbladet. Göran Greider, knep femte plats.
Kvällspressen tog storslam.
Jag siktar på att vinna 2013 också, även om konkurrensen kommer vara stenhård. Jag hoppas det i alla fall.
Året har bara börjat, men jag ser redan nu en ohygglig utmanare i Lisa Bjurwald. Om några dagar kommer hennes bok Skrivbordskrigarna, som handlar om hur högerextremismen formerar sig på nätet. Boken anbefalles, som det heter på norska. Med den stridsskriften är det mycket möjligt att hon sopar hem hela vasakärven.