Så vet Instagram vad du pratar om hemma
Det är en myt att de tjuvlyssnar på våra mobiler
I årets upplaga av studien ”Svenskarna och internet”, frågar Internetstiftelsen om de lyssnande mobilerna. Enligt undersökningen tror sex av tio att Google, Tiktok och de andra tjuvlyssnar via telefonens mikrofon. En enkät gjord av TV4 visade att 90 procent av de tillfrågade tror det. Jag har hört samma sak sedan 2018. På varje ort under min never ending föreläsningsturné, stiger ett förvånat, nästan upprört, sorl vid ett och samma tillfälle. Varje gång jag avfärdar myten om våra lyssnande telefoner undrar folk: ”Men … hur gör dom då?!”.
Så här är det: Techföretagen behöver inte lyssna – de har smartare metoder än så. Bland annat mäts telefonernas avstånd till wifirouters och 4G/5G-stationer. På så vis vet techföretagen vilka mobiler och således personer vi umgås med. Vilka jobbar vi närmast? Vilka sover under samma tak? Med hjälp av dessa personers sökhistorik och övrigt internetanvändande kan företagen lista ut vad en arbetsplats, en familj eller två hemliga älskare pratar om och tänker på. Baserat på detta, väljer techföretagens system ut innehåll och annonser för att påverka våra konversationer. Och eftersom ungefär hälften av svenskarna enbart får samhällsnyheter via sociala medier påverkar alltså umgänget vilka nyheter man läser och vilka man aldrig ser.
Myten om lyssnande internetjättar symboliserar ett övergripande mönster i årets ”Svenskarna och internet”: Vi använder internet mer än någonsin, men okunskapen är fortfarande stor. Det är meningen; techföretagen är livrädda för transparens. De vilseleder i senatsförhör, håller stenhårt på data och är aldrig tillgängliga för granskande medier. De ska veta allt om oss, men vi ska inte veta något om dem.
Denna asymmetri märks även i kapitlet om övervakning. Hälften av de tillfrågade anser att staten ska få avlyssna fritt när den misstänker brott – oavsett vilket brott det handlar om. Bara fyra procent menar att det är viktigare att värna om medborgarnas personliga integritet. Det fick till och med Internetstiftelsens alltid saklige presentatör Måns Jonasson att haja till under den livesända genomgången av rapporten.
Undersökningen ”Svenskarna och internet” firar snart 25 år. Siffror och staplar skildrar internets moderna historia, och om den kan sägas en sak: all övervakning – privat som statlig – har lett till ännu mer långtgående övervakning. Inga integritetskränkande initiativ har någonsin dragits tillbaka. Tvärtom – övervakningens syften och metoder blir mer långtgående när tekniken kommit på plats. Transparensen i den statliga datainsamlingen är, liksom hos techjättarna, för liten. I ett digitaliserat samhälle måste staten säkra att medborgarna ges insyn och kunskap om samhällsbygget. Så görs uppenbarligen inte, och det är ett demokratiproblem.
De fyra procenten kan inte tolkas som något annat än kunskapsbrist. ”Svenskarna och internet” 2024 visar att fler behöver förstå de demokratiska konsekvenserna av att företag och myndigheter skördar våra data. Ett folkbildande arbete behövs, mer än någonsin.