Här är landets bästa – och sämsta skolor

Se hur bra din högskola eller ditt universitet är

Studenterna vid Handels, Karolinska institutet eller Sveriges lantbruksuniversitet kan känna sig nöjda.

De går på landets bästa lärosäten, enligt en ny rankning.

Sist på listan: Högskolan på Gotland.

Inför det stundande högskolevalet — sista ansökningsdag är den 15 april — publicerar den fristående akademikergruppen Urank årets rankning av landets största lärosäten. Listan toppas alltså av två specialiserade lärosäten i Storstockholm, följda av Sveriges lantbruksuniversitet som ju också är nischat.

Tättrion — som är densamma för fjärde året — följs av KTH, Chalmers och de stora universiteten. I botten på listan finns Högskolan Väst och högskolorna i Kristianstad och på Gotland. Rankningen är baserad på totalt 27 nyckeltal om studenter, lärare, forskning och internationella utbyten. Man kan notera att ettan Handelshögskolan i Stockholm tycks ha landets smartaste och flitigaste studenter, samtidigt som lärosätet faller sämst ut vad gäller bred rekrytering — där finns inte många studenter med lågutbildade föräldrar och/eller med invandrarbakgrund.

Lund också vinnare

Men vilken nytta har en blivande student av rankningen? En hel del, enligt statistikern Stig Forneng i Urank.

- Man ska kanske inte ha rankningen som en huvudkälla när man väljer lärosäte, men den kan vara värd att ta med. Om man är intresserad av en viss utbildning så har det betydelse hur lärosätet klarar sig inom det området, säger han.

Urank har nämligen också rankat lärosätena inom tre olika ämnesområden. Handels är solklar vinnare inom sitt område, det humanistiskt-samhällsvetenskapliga, medan Lunds universitet vinner med liten marginal före Karolinska institutet inom vård-medicin. Lund toppar också listan inom naturvetenskap-teknik.

Bostad väger in

Att de stora, tunga lärosätena vinner före de små högskolorna är inte så konstigt, enligt Stig Forneng. De har mer resurser, och många kvalificerade och attraktiva utbildningar till exempelvis läkare, civilingenjör och veterinär. Att Högskolan på Gotland återigen blir jumbo kan förklaras med den stora andelen distansutbildningar. Samma förklaring gäller för Mittuniversitet, som något oväntat ligger fyra från slutet.

- Vi ger ju ett värde för att många studenter tar en examen. Studerar man på distans läser man kanske bara någon kurs, och det ger sämre utfall. Att ge enstaka kurser är en av lärosätenas uppgifter, men tittar man på kvaliteten rakt över ligger det ett särskilt värde i att även ge utbildningar på kvalificerad nivå, säger Stig Forneng.

Värt att komma ihåg att rankningen alltså inte säger något om en specifik utbildning. Den säger heller inget om studentlivet på orten, trots att bostadsfrågan är en av de viktigaste frågorna inför valet.

Anna Lena Wallström/TT