Vägen ut: Brutalt våld

Muammar Gaddafis framgångar på slagfältet är inte bara dödsstöten för den libyska frihetskampen.

Hela det arabiska folkupproret riskerar att spåra ur när regimerna slår tillbaka allt hårdare.

helskärm

I skuggan av den japanska naturkatastrofen har Gaddafis styrkor intagit stad efter stad i Libyen. Hela västra delen av landet runt huvudstaden Tripoli är nu under regimens kontroll. Endast miljonstaden Benghazi i öster och vägen mot Egyptens gräns är fortfarande befriat område.

För bara några veckor sedan verkade Gaddafis dagar vara räknade. Nu tyder mycket på att han åter kan ta full kontroll. Han har majoriteten av militären på sin sida medan oppositionen saknar både tyngre vapen och stridsflyg.

Lyckas han blir det ett dråpslag mot hela frihetsvågen i Nordafrika och Mellanöstern. Ett bevis på att det går att besegra demokratiaktivisterna med militärt våld.

Omvärlden har muntligt gett oppositionen sitt stöd men militärt lämnat dem åt sitt öde. Medan Gaddafi tar tillbaka bit för bit käbblar världen om en flygförbudszon över Libyen.

Andra regimer har redan tagit fasta på Gaddafis taktik.

I det lilla öriket Bahrain i Persiska viken har kungen begärt hjälp av trupper från Saudiarabien för att hindra oppositionen från att störta honom.

Genom att skicka trupper markerar Saudiarabien att man inte accepterar regimskiften i någon av Gulfstaterna. Saudiska säkerhetsstyrkor har även slagit till hårt på hemmaplan mot försök att få igång folkliga protester där.

Diktatorer och kungliga despoter som nyss desperat letade efter en utväg verkar ha hittat en:

Brutalt våld.

Wolfgang Hansson

LÄGET I GRANNLÄNDERNA

Bahrain: Regimen körde tidigt i går bort demokratiaktivisterna från Pärltorget med tårgas och hagelgevär. Flera människor dog och hundratals skadades. Upproret har pågått i över en månad.

Jemen: Tusentals regeringssupportrar attackerade flera tusen demokratiaktivister med knivar, påkar och skjutvapen. Flera dödades och många skadades. Demonstrationerna har pågått i över en månad.

Syrien: Regimen bröt upp en demonstration på 150 personer och grep flera vid en av de första protesterna.

Wolfgang Hansson