Allt fler missnöjda med sitt bredband

Klagomålen har ökat med 25 procent i år

Internetleverentörerna försökte finta bort kunderna med att erbjuda "upp till" en viss hastighet.

Den finten gick inte hem.

– Klagomålen har ökat hela tiden sedan nya bredbandskollen kom, säger Mattias Grafström, vd på konsumenternas tele- och internetbyrå, Ktib.

När klagomålen på de hastigheter internetleverantörerna fick till blev som starkast för något år sedan ändrade bolagen sin marknadsföring. Man bytte formulering till "upp till" en viss hastighet istället för som tidigare att ange en viss hastighet.

Med det räknade internetleverantörerna att de skulle komma undan en stor av klagomålen.

– Men så har det inte blivit. Om bolagen är otydliga i sin marknadsföring är det vanligt att kunden får rätt i allmänna reklamationsnämnden, säger Mattias Grafström på ktib.

Sköt i höjden

För att leverantören ska få rätt krävs att man i förväg informerat kunden om att man inte kan få snabbare bredband än en viss hastighet. Om man inte gjort det kan det löna sig för kunden att klaga.

När den nya versionen av bredbandskollen lanserades i oktober i fjol blev det lättare för privatpersoner att mäta hastigheten på sitt bredband. Det ledde också till att antalet anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden sköt i höjden.

Förra året gjordes 205 anmälningar till reklamationsnämnden. Fram till skärtorsdagen hade 63 anmälningar kommit in sedan första januari. En ökning med 25 procent jämfört med samma period i fjol.

Ntya regler på gång

Internetleverantörerna, Ktib och infrastrukturminister Åsa Torstensson har sedan i höstas fört diskussioner om hur man ska göra det enklare för konsumenterna att veta vad de betalar för.

Fyra av leverantörerna har nu enats om ett fempunktsprogram som ska göra det lättare för kunderna att välja rätt. Det är Comhem, Bredbandsbolaget, Tele2 och Glocalnet. De övriga avvaktar fortfarande.