Aftonbladets serie svärtar ner skolan

Friskolorna: Tidningens ”granskning” är propaganda med tunn fernissa

DEBATTÖREN

Carl-Gustaf Stawström, 59, Stockholm. Kanslichef på Friskolornas riksförbund.

DEBATTEN

Under vinjetten ”Världens bästa skola?” har Aftonbladet under flera veckor granskat skolan. Men artiklarna är oseriösa och uppenbart inriktade­ på att ge en negativ bild av friskolorna, menar debattören.

Sedan en tid genomför Aftonbladet en granskning av den svenska skolan. Anslaget är bra, man vill på ett transparent sätt genomlysa den svenska skolan och låta elever, föräldrar, medarbetare i skolan med flera komma till tals. Man ger sken av att detta är en bred gransknin­g som omfattar hela det svenska­ skolsystemet.

Ganska snart visar sig en tydlig agenda i Aftonbladets upplägg. Man är ute efter att sänka skolan och särskilt friskolorna. Det finns ingen ambition att på ett seriöst sätt skildra den svenska skolan och söka en konstruktiv dialog kring hur vi tillsammans kan förbättra den.

Exemplen är flera. Ta till exempel den rapport från Lärarförbundet man presenterar och där man gör en jämförelse mellan kommunala och fristående skolor. Aftonbladet slår upp att de kommunala skolorna ”vinner matchen” med 9-2. En av de punkter där de fristående skolorna förlorar är grenen antal lärare per rektor. Det visar sig att friskolorna har färre lärare per rektor och därmed närmare koppling mellan ledning och lärare. Detta tycker Aftonbladet är något negativt!

En annan punkt handlar om lokalytan. Här visar det sig att friskolorna har färre kvadratmeter per elev. Helt okritiskt presenterar man detta som något negativt. Många kommunala skolor ligger i gamla lokaler,­ ibland­ är de byggda för mer än 100 år sedan.­ Då byggde man skolor med gigantiska korridorer och trapphus, enorma samlingsutrymmen och entréer. Visst är det pampigt men knappast effektivt och definitivt­ inget tecken på hög kvalitet­ i undervisningen.

Nästa punkt handlar om tillgången på specialsalar. De kommunala skolorna anges ”så gott som alltid” ha sådana salar. När det gäller friskolorna så anger man att ”en del skolor saknar” specialsalar. Vad är skillnaden? Aftonbladet passar på att slå upp detta som att friskolorna är sämre.

Det här är bara några exempel som visar hur genomskinligt Aftonbladets­ uppsåt är. Det är synd att man inte orkar eller vågar­ initiera en riktigt seriös debatt om skolan. Skolan är en av våra absolut­ viktigaste samhällsinstitutioner och det ligger i allas vårt intresse att vi har en skola i världsklass.

För att vi ska komma dit måste vi kunna föra en diskussion som bygger på en uppriktig vilja att förbättra skolan i stället för att hemfalla åt pajkastning.

Det viktigaste måste rimligen vara att våra barn och ungdomar får en god utbildning och att vi har bra sätt att utvärdera hur skolan klarar­ av att ge eleverna detta. Då får vi även ett lärande inom skolan – vad fungerar, vad fungerar inte? Nu förskjuts i stället debatten till att handla om yttre faktorer och vilka resurser som tillförs skolan.

Det är en allt för enkel väg att gå som leder till att man prioriterar fel saker. Hög kompetens bland lärare är till exempel utomordentligt viktigt, men bara för att man en gång blivit godkänd på Lärarhögskolan så innebär inte det att man per automatik är en fantastisk lärare fram till pensionen. Det är mer komplicerat än så.

När man som Aftonbladet använder skolan för att på klassiskt kvällstidningssätt väcka sensation i stället för att på allvar försöka medverka till utveckling så gör man våra barn en stor otjänst.

Carl-Gustaf Stawström