JÄTTE-GAPET

Så hög är styrräntan - och så mycket måste du betala

I år väntar kraftiga höjningar av bolåneräntorna.

Räntegapet är nu 1,9 procentenheter – dubbelt så mycket som för fyra år sedan.

Och snart kan den rörliga ­ boräntan närma sig 5 procent.

I går höjdes Riksbankens styrränta till 1,5 procent. Det var väntat – flera bolåneinstitut höjde ­redan för flera dagar sedan den rörliga tremånadersräntan till 3,4 procent.

Räntegapet – skillnaden mellan styrräntan och den rörliga räntan – är därmed uppe på 1,9 procentenheter. Det innebär att räntegapet är mer än dubbelt så stort som för ­fyra år ­sedan, då det var 0,88 procentenheter.

Höjs ännu mer

Bedömare talar nu om att styrräntan kan ligga så högt som 2,75 procent i slutet av året. Det kan ge en rörlig bo­ränta på 4,75 procent i slutet av 2011.

Men chefsekonom Tomas ­Pousette på Statens Bostadslåneinstitut, SBAB, räknar med att ­räntegapet mellan styrräntan och den rörliga boräntan minskar ­något framöver:

– På två års sikt bör vi räkna med att räntegapet är ungefär 1,5 procentenheter, säger Pousette, som menar att det höga ränte­gapet just nu beror på att bostads­obligationer är dyrare än de ­borde vara.

Hårdare krav på banker

Bankerna och bolåneinstituten ­har efter finanskrisen fått hårdare ­finansieringskrav på sig, som ­redan börjat märkas och slår ­igenom fullt ut 2018.

Bankerna måste helt enkelt ha mer pengar i kassan så att de står säkrare vid en eventuell ny finanskris. Därför behöver de ta fler långa, säkra lån, och inte så många korta, osäkra lån som i dag. Det kostar mer att ta långa lån, men ger också stabilare banker.

Bankerna har redan börjat ­ställa om sig efter de hårdare kraven, ­vilket kunderna får betala i form av höjt räntegap. Men det leder ­inte till höjda vinster för bankerna, eftersom de har högre utgifter.

Joachim Kerpner