Mycket att lära av japanskt mobilunder

Svenska mobilföretag får japanskt framgångsrecept serverat

Samarbete, gemensam standard och subventionerade telefoner. Det är receptet för de teleoperatörer och tjänsteföretag i Sverige som hoppas göra om det japanska mobiltelefonundret ''I-mode''.

- Det är till exempel naivt att tro att man snabbt ska få folk att nappa på 3G och de nya tjänster som kommer att erbjudas, utan att också kraftfullt subventionera nya telefoner som klarar tekniken, säger Johan Ragnevad vid analys- och rådgivningsföretaget Northstream.

I en rapport försöker företaget förklara hur det varit möjligt för det japanska telekombolaget NTT Docomo att på bara några år förvandla japanerna till ett mobiltelefonerande, wappande och mobilsurfande folk. 30 miljoner japaner spenderar i snitt cirka 800 kronor i månaden på att använda sin nalle. Varannan japan mellan 20 och 24 år betraktar telefonen som sin käraste ägodel.

Musik i öronen på luttrade telekombolag runt om i Europa som nu ska försöka göra om det japanska reptricket. Och få oss alla att vilja snurra runt i cyberrymden med mobiltelefonens hjälp.

Myter

Så har studieresorna österut varit många och oron för att Docomo ska ta över också i Europa varit stor, när företaget försöker etablera sig i till exempel Holland.

Northstream passar i sin rapport på att slå hål på en och annan myt.

- Det är till exempel en utbredd missuppfattning att alla innehållsleverantörer är lönsamma. Hälften av dem har en omsättning mindre än en halv miljon i månaden och det är inte mycket i den här branschen, säger Johan Ragnevad.

De stora vinnarna i Japan är tjänsteföretag som säljer tjänster som gör det möjligt att personanpassa nallen. Egna ringsignaler, grafik och så vidare.

En annan myt är att det är affärsfolk och nyttotjänster som driver utvecklingen. 40 procent av all trafik handlar om e-post via nallen och 42 procent rena nöjestjänster.

Samarbete med tjänsteföretag

Telekombolaget Docomo tjänar sina pengar i synnerhet på att ta betalt för trafiken. Bara en procent av inkomsterna kommer från provision från tjänsteföretagen.

Docomo har i synnerhet en fördel framför sina svenska och europeiska kolleger. De har kontroll över teknikutvecklingen och kan själva bestämma hur apparaten ska se ut och fungera.

- Här finns mycket att lära för telekombolag i Europa. De måste hålla ihop och ställa gemensamma krav på tillverkare. Det måste vara enkelt för både användare och tjänsteföretag att använda och bygga tjänster, säger Johan Ragnevad.

Samarbete är den tredje ingrediensen som behövs för att få framgång.

- Där är initiativen från till exempel Telia att öppna för samarbete med tjänsteföretagen och insikten att man måste hjälpa varandra och inte bara försöka ta åt sig vad man kan av kakan ett viktigt steg i rätt riktning, säger Johan Ragnevad.

Anders Lignell/TT