Test av nya generationens bläckstråleskrivare

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2006-02-18

Det hänger på bläcket om bilden håller färgen

Bilder som bleknar har länge varit ett problem förknippat med bläckstråleskrivare. Men nu lovar allt fler tillverkare utskrifter som står emot tidens tand i femtio år eller mer.

Vi har testat sex skrivare för hemmabruk och kan konstatera att bildkvaliteten hänger på bläcket.

Hybridbläck från Lexmark, pigmentbläck från Epson och lösningsbaserat bläck från Canon.

Beständighet har blivit ett allt viktigare begrepp i marknadsföringen av fotoskrivare för hemmabruk. Konkurrensen med fotolabben är stenhård, och det duger inte längre med bilder som bleknar efter ett år eller två på kylskåpsdörren.

För ett par år sedan var skrivarutbudet ganska tunt för den som krävde lång livslängd. Men i dag har de flesta av de stora tillverkarna en lösning för beständigare utskrifter. Vi har tittat på sex skrivare som alla utlovar minst femtio års livslängd på utskrifterna, klarar minst a4-format och riktar sig till hemanvändaren.

Alla skrivarna i testet är av bläckstråletyp, och de använder två huvudtekniker: pigmentbläck och infärgning med lösningsbaserat bläck. Skrivartillverkaren Epson, som tidigt satsade på utskrifter med lång hållbarhet, går sedan länge i spetsen för pigmentlösningen. Den innebär att färgämnena i bläcket i sig står emot förändringar. Med pigmentbläck på arkivbeständigt papper får man utskrifter som håller länge.

Det finns flera fördelar med pigmentbaserat bläck, av vilka den främsta är att tekniken fungerar med många olika papperstyper. Det gör pigmentlösningen till ett givet val för alla som vill experimentera med utskrifter på olika papperstyper, som till exempel akvarellpapper. En annan fördel med pigmentbläck är att utskrifterna ofta blir behagliga att hantera och att de motstår fukt och fingeravtryck bättre än andra tekniker.

På minuskontot: tonomfånget blir inte alltid lika bra som med infärgning. Det svarta inte fullt lika svart. En annan nackdel är att pigmentbläcket har en tendens att ge färger som ser olika ut i olika sorters ljus. En utskrift som ser bra ut i dagsljus kan få tydliga färgstick när den betraktas i konstljus och tvärtom. Fenomenet kallas metamerism. Särskilt irriterande är att svartvita utskrifter som ser färgneutrala ut i en ljuskälla kan upplevas som tonade i en annan. Det finns lösningar på problemet, men det kräver engagemang av användaren. Särskild programvara för utskriften är en, specialanpassat bläck för svartvitt är en annan. Men det går vi inte närmare in på i den här översikten.

Klibb eller färgskiftningar?

Infärgning med lösningsbaserat bläck då? Fram till för ett par år sedan var infärgning näst intill synonymt med dålig hållbarhet, men det har ändrats radikalt. Canon, hp och Lexmark har alla tekniker som ska ge utskrifter som håller över femtio år och helt eller delvis baseras på infärgning. Fördelen är att man kan få stort färgomfång med djup svärta. Och man slipper den grava metamerism som plågar många pigmentbaserade lösningar.

Den stora nackdelen är att varje tillverkare kräver att utskriften sker på specialanpassat papper. För maximal hållbarhet måste vissa ämnen i färgen reagera med andra ämnen i pappersytan. Så det går inte att gå in i fotoaffären och köpa vilka papper som helst.

En annan nackdel är att utskrifterna med lösningsbaserat bläck brukar kännas lite sträva eller kladdiga på ett sätt som kan göra det svårt att bläddra igenom en bildhög eftersom bilderna klibbar ihop. Bilderna kan också vara väldigt känsliga för fingeravtryck direkt efter utskriften.

På senare tid har skillnaderna mellan pigmenterat och lösningsbaserat bläck minskat.

– Beständighetsproblemen med infärgningsmetoden har minskat betydligt, samtidigt som det pigmenterade bläckets förmåga att återge en rik färgskala blivit en hel del bättre. Det säger Stefan Ohlsson, som är en av Sveriges ledande utskriftsexperter och teknisk guru på Svenska Fotografers Förbund.

Livslängden på dina utskrifter beror alltså på både bläck och papper, men i lika hög grad hur de förvaras. En mörk låda är bättre än en solbelyst vägg. För bilder som ska hänga uppe finns glas som skyddar mot uv-ljus, vilket förlänger bildernas livslängd.

Skrivartest:

Så bedömer du utskriftskvalitet

Vad skiljer en bra utskrift från en dålig? Det är många faktorer som påverkar vår uppfattning om den färdiga bilden.

De här punkterna tittar vi på när vi bedömer utskrifter:

NÅGRA ORD OM UTSKRIFTSHASTIGHET

FAKTA OM BLÄCKTYPER

Robin Divander , tidningen KAMERA & BILD

Följ ämnen i artikeln