Se pappornas behov i förlossningssalen

Nyamko Sabuni: Därför lägger vi 200 miljoner på att göra offentlig service jämställd

helskärm

Dramatiken man upplever i förlossningsrummet slår den bästa Hollywoodfilmen. Ögonblicket när ens barn föds är en av de viktigaste händelserna ­i livet. Men pappan utestängs ­ofta från en delaktig roll tiden innan och i samband med ­förlossningen.

Samhället måste bli bättre på att välkomna pappor till föräldraskapet från första början.

Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet. Men vissa saker är fortfarande känsliga. Att låta pappan att ha en närvarande roll i samband med barnets ­födsel möter motstånd. Jag är oroad för att om vi inte uppvärderar männens föräldraroll drabbar det både barnet och föräldrarna.

Kontroversen rörande fäders närvaro i förlossningssalarna har sin bakgrund i en jämställdhetssatsning som regeringen ­genomför sedan 2008. Tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting fördelas över 200 miljoner kronor för att offentlig service ska bli mer jämställd.

Ett sjukhus i Trollhättan har fokuserat på hur man kan stärka männens delaktighet innan och under barnets födsel. Självklart ska moderns och barnets hälsa vara det primära under förlossningen. Men personalen upptäckte att man ofta enbart fokuserade på mammans behov ­

– i stället för att se föräldrarna som ett par där båda föräldrarnas behov, oro och funderingar förtjänar att uppmärksammas. Föräldrarna ser ju sig själva som en enhet som tillsammans ska få barn, vilket krockar med sjuk­husets ensidiga fokus på ­mamman.

I facktidningen Dagens ­Medicin möttes detta av högljudda protester. En överläkare ­i gynekologi avfärdar projektet med att det handlar om ”käns­liga ­pappor”, ”dagismentalitet” och ­något vi ”inte bör göra en stor sak av”.

Jag menar att det är en föråldrad syn på föräldraskap. Att ­pappor känner sig välkomna och delaktiga under förlossningen minskar inte uppmärksam­heten och stödet till kvinnan som ­föder. Tvärtom. Pappor efter­frågar ofta en bättre möjlighet att stötta.

Forskningen visar att pappans delaktighet under barnets första tid stärker båda föräldrarna.

Tidig delaktighet kring barnet ger också förutsättningar för en mer jämställd start på föräldraskapet. Nu har man i Trollhättan utarbetat en handlingsplan för att förbättra bemötandet och ­attityder till papporna och se över hur man kan underlätta för att föräldraskapet ska bli jämställt från början.

Det handlar till stor del om att bjuda in papporna och få dem att känna sig välkomna, men också om att pappors oro inför förlossningen också måste tas på allvar. Ofta är lösningarna enkla – tips om hur pappan bäst stöttar, en macka och ett glas saft efter långa timmar vid kvinnans sida.

Hur ska vi kunna förvänta oss att pappor axlar föräldra­ansvaret om samhällets attityd från första stund är att mamman är den ­riktiga föräldern? Barn ­behöver knyta kontakt till båda sina ­föräldrar.

Jämställdhet är inte en kvinnofråga. Det handlar om att ­bekämpa förlegade föreställningar om kön som begränsar individers möjligheter och ­rättigheter. Pappor har rätt att få vara delaktiga i sitt barns födsel och utveckling från första början. Och ju fler pappor som ­delar lika på föräldraledigheten, desto snabbare slipper vi gamla föreställningar som missgynnar kvinnor på arbetsmarknaden. Låt oss göra rätt från första ­början.

Nyamko Sabuni

DEBATTÖREN

Nyamko Sabuni, 42, Stockholm.

Jämställdhetsminister (Folkpartiet).

DEBATTEN

Ett projekt för att inkludera blivande pappor i mödra­vården väckt upprörda känslor i Vårdsverige. ­Protesterna är uttryck för en föråldrad syn på föräldraskap, skriver jämställd­hetsministern i dag.