”Jag struntar i det snygga i kväll, så länge Sverige är smart och snabbt”

Bank: Ett bra Sverige vinner med tre mål, ett hyfsat vinner med två

Erik Hamrén höll ett resonemang om bra lag och dåliga, sen erkände han:

– Jag vet inte riktigt hur långt vi kommit med det här laget.

I kväll väntar Moldavien på Råsunda.

Längre än så har Sverige kommit. Längre än så måste Sverige ha kommit.

helskärm

Tre dagar före Champions League-finalen i Madrid ifjol fick svenska Sida ta emot ett pris för sitt arbete med att hjälpa människor i fattiga delar av världen. Det var Uefa som delade ut priset, det gick till årets bästa gräsrotsprojekt i internationell fotboll, ett projekt som strävade till att öka förtroendet mellan olika folkgrupper och ge barn chansen till en meningsfull fritid genom fotbollen.

Sidaprojektet heter Open Fun Football Schools.

Det hålls i Moldavien.

Om ni vill ha en bild av de strukturella skillnaderna mellan länderna som möts på Råsunda i kväll så har ni den där.

Om ni vill ha en bild av de fotbollsmässiga skillnaderna så borde ni kunna se dem på planen.

Moldavien är ett land (ja, om vi räknar bort det östvurmande Transnistrien) som vänt blicken västerut, men samtidigt ett fotbollsland som fortfarande skickar sina spelare österut. I den skadedrabbade trupp som kommit till Stockholm är i princip samtliga spelare hämtade från klubbar i Ryssland, Rumänien och Kazakstan.

Sett ut som världserövrare

Det är förstås en ödesmatch – förlorar Sverige kan vi börja fundera på alternativa semestermål sommaren 2012 – men det har inte riktigt eldats fotbollseldar i landet under veckan som gått. När landslaget höll sin dagen-före-match-träff på hotellet i Stockholm i går var det journalistslagsmål om att hamna så nära Andreas Granqvist som möjligt.

Inte för att det är en väldigt intressant fråga hur det svenska mittförsvaret ser ut – utan för att det inte finns så många andra spännande trådar att dra i. Att Sverige saknar Olof Mellberg, Daniel Majstorovic och Anders Svensson hade varit en supersmocka i rätt många matcher, men det här ska inte handla om att ha sköldar och försäkrande försvarsvärn.

På pappret ska ju Moldavien inte ha en chans.

Och det ska de inte ha på gräs heller.

Det Sverige som Erik Hamrén ägnat ett år åt att bygga har stundtals sett ut som världserövrare mot svagare motstånd. Holland klädde av dem, men mot Skottlands

B-lag och Ungern var Sverige ett lag som kunde spela snabb, smart och snygg fotboll.

Jag struntar gärna i det snygga i kväll, så länge som Sverige är smart och snabbt.

De möter ett lag som sjunker hem i sitt 4-1-4-1 och som är rätt duktigt på att göra mittfältet trångt. På träningarna i veckan har Hamrén inte ens försökt dölja hur han ska lösa det problemet, helt enkelt eftersom det inte finns särskilt många alternativ.

Sverige måste flytta runt Moldavien med ett distinkt passningsspel, tills de inte hänger med längre, och sedan hitta spelvägar från Kim Källström mot anfallare som springer ofta och rätt. Om Sverige slarvar i passningsspelet, om de blir bekväma eller försiktiga, kommer Moldavien att se ut som ett bra lag.

Kan det hända?

Allt kan hända. Det här är fotboll. För tio år sedan satt vi på en svinkall, isig betongklump i Chisinau, där elektriciteten dog av och till, och såg ett svenskt lag som pulsade runt som förfrysta pingviner ända tills Marcus Allbäck kom in och tryckte in två mål när den tjocka damen börjat sjunga upp.

Det ser annorlunda ut i dag

Det var en ryslig resa, på alla sätt ni kan tänka er. Men på den tiden hade Sverige ett lag som alltid brottade ner svagt motstånd, som aldrig knockade det. Det ser annorlunda ut nu. Kim Källström kommer att få en dirigentroll som han trivs med, vi har fler offensiva vapen, vi har en teknisk fartspelare som Emir Bajrami, en inläggsfot som sitter på Sebastian Larsson, en löpmaskin som heter Johan Elmander och en Pontus Wernbloom som älskar att djupledsrusa in i straffområdet.

Ja, och så har vi ju Zlatan Ibrahimovic också. Om det skulle behövas.

När Hamrén sa det där om att han inte riktigt visste var han hade sitt lag så pratade han om den mentala skillnaden på ett (dåligt) lag som slappnar av efter 1–0, och ett (bra) lag som bara fortsätter ösa på.

Sebastian Larsson sa något annat, men liknande:

– Många väntar sig att vi ska leda med ett par mål i paus, men det funkar inte så i fotboll. Det vi alltid har varit skickliga på är att följa vår taktik i en hel match, att ha den disciplinen.

Om det finns en nyckel i kväll så finns den där. Att fortsätta spela, att hålla uppe farten i passningar och löpningar tills Moldavien hamnar fel i sitt försvarsspel. När de väl gör det kommer Elmander, Bajrami, Wernbloom eller Ibrahimovic springa in med de där målen som måste göras.

Ett bra Sverige vinner med tre mål, ett hyfsat vinner med två.

Något annat vill jag inte ens tänka på.

Simon Bank

BANKS NYCKLAR/ SÅ VINNER VI I KVÄLL
 

PASSNINGSTEMPO

Moldavien spelar i realiteten 4-5-1 och är duktigt på att krympa ytor när de får tid på sig. Sverige måste vara skickligt på att dra isär mittfältet genom att flytta bollen i sidled och ta många löpningar. När luckorna dyker upp kommer Kim Källström att få en nyckelroll med sin vänsterfot, antingen genom längre bollar eller stick mot fötterna på anfallarna.

LURA BACKARNA

Även om skillnaderna mellan öst och väst är på väg att raderas ut så är Moldaviens backlinje fortfarande präglat av en gammal spelkultur, med markeringsinslag. När det går snabbt kan zonspelet överges, och backarna kan börja följa med löpande svenska spelare. Om Johan Elmander och Zlatan Ibrahimovi? möter ut mot kanterna kommer det att skapa luckor på annat håll.

WERNBLOOM-VAPNET

Samarbetet mellan Elmander och Ibrahimovi? är förstås viktigt, men när Moldavien koncentrerar sig på dem kommer Wernbloom att få utrymme för de där tajmade löpningarna in i straffområdet. Han gjorde sådana mål mot Ungern, och kan göra det ikväll igen.

KONCENTRATION

Mot Finland fick Moldavien en fin resa, och vann med 2–0 efter att Sami Hyypiä åkt på en frilägesutvisning. Viorel Frunza slet längst fram och Aleksandr Suvorov satte en frispark med sin fina vänsterfot. Det är precis samma hot som Sverige måste se upp med ikväll.

Simon Bank