Färgdiafilmen Kodachrome introducerades 1935 av Eastman Kodak, strax före konkurrenten Agfas motsvarighet Agfacolor, som senare bytte namn till Agfachrome.
Till skillnad från konkurrerande produkter hade Kodak lyckats utveckla en filmtyp där färgen i bilden inte fanns med i emulsionen på själva filmremsan. Den tillsattes i stället under framkallningsmetoden kallad K14. Det här gjorde att filmen kunde göras mycket tunnare och gav enligt flera bedömare bilderna bättre skärpa och färger som inte bleknar.
Genom åren tillverkades Kodachrome i flera format och känslighet för både stillbild som rörlig bild och känsligheten 64 ISO blev en klassiker för småbild och mellanformat. Kodachrome blev också en favorit för många fotografer vars bilder publicerades i tryck.
På 1980-talet fanns ännu ett fotolabb i Sverige som framkallade alla Kodachrome-filmer i Skandinavien, men det lades ner. Därefter gick alla filmrullar i Europa till labbet i Renens nära Lausanne i Schweiz. 2007 drabbades också det labbet av digitaldöden.
I dag återstår bara Dwaynes Photo i Parsons, Kansas, USA, det sista Kodak-certifierade K14-labbet som fortfarande framkallar Kodachrome-film.
Kodak spår att de sista rullarna Kodachrome kommer att säljas under hösten 2009. Dwaynes fortsätter att framkalla Kodachrome fram till 2010.
De sista rullarna Kodachrome som tillverkas hamnar på George Eastman House, i Rochster, USA, världens största museum för foto och filmprodukter.
Källa: Wikipedia
