Ipod-vibratorn är ett måste

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-05-25

Jag håller på att gå under i tillbehörsträsket. För jag ÄLSKAR elektroniktillbehör. Det finns så mycket coola grejer därute att man blir helt spattig.

Självklart har du väl en usb-tangentbordsdammsugare och usb-fläkt? Och en usb-julgran, alternativt -snögubbe, som lyser i olika färger och spelar julsånger?

Andra oumbärliga saker är en usb-kameleont eller ett mini-usb-akvarium som sällskap vid datorn. Eller så står ett litet monster och viftar med händerna och ringer olika signaler när du får samtal via Skype.

Till mp3-spelaren och Ipoden finns oändligt med gadgets. Högtalare finns en masse, till exempel i form av färgglada djur som flaxar med öronen och dansar i takt med musiken. Du kan också trådlöst koppla Ipoden till bilstereon med hjälp av en liten radiosändare.

För mer intima stunder har du en vibrator som du kopplar till Ipoden, så kommer vibrationerna i takt med musiken. Praktiskt, då du slipper springa bort till cd-spelaren för att byta till musik med rätt stämning.

Sen har vi alla mobiltillbehör. Vi har det självklara handsfree-setet, sen finns ju fm-mottagare till mobiler utan inbyggd radio, extra blixtar till kameramobiler, bluetooth-set samt bärbara högtalare.

Dregel. Listan kan göras kilometerlång.

Baksidan är krånglet med att inneha alla dessa tillbehör. Minns ni den tiden då man var frustrerad över vilken fjärrkontroll som hörde till tv:n och vilken som gick till video- eller dvd-spelaren?

Nu finns så många tillbehör till alla maskiner att det utgör en allt större del av dagens teknikstress. En uppsjö av manicker och tillbehörssladdar ligger drällande över hela lägenheten. Datakabeln till min Ipod Shuffle dyker upp under sängen, Usb-minnet ligger i sminkväskan. Hittar en liten mini-fjärrkontroll i bokhyllan bakom dvd-samlingen och undrar om den går till digitalkameran, eller till Ipod videon. Nej, vänta förresten, det var visst sim-kortläsaren!

Tre datorer ska utrustas med datorhögtalare och webbkameror. Laptopen har en separat minneskortsläsare. Handskfacket i bilen skulle behöva vara fyrdubbla storleken för alla laddare till mobiler, Ipodar och bärbara tv-spel. Med tre olika mobilmodeller och två olika Ipod-modeller i hushållet innebär det en mångdubbel uppsättning av varje tillbehör samt alla data- och laddkablar. Tre olika digitalkameror ger samma överflöd. Ja, plus videokameran förstås.

Och så alla dessa olika minneskort. Aaaarrrgggghhh. De gör mig galen! Passar detta kort till Canon eller Pentax, eller hör det till PSP:n?

För att hålla reda på alla prylar och kablar måste man minst vara bibliotikarieutbildad för att katalogisera allt. I ett anfall av organisatorisk iver inhandlade jag en märkmaskin och började märka upp alla tillbehörsladdar. Men det dyker ständigt upp sladdar som saknar artbestämd tillhörighet.

Varför står det inte på sladdarna och tillbehören från början vad de är till för? Det blir väl till att lägga upp en databas med bilder och användningsområde över alla prylarna. För jag MÅSTE ju ha dem allihop.

3 mer eller mindre oumbärliga tillbehör

Ur mejlboxen

Läs Chi Ans tidigare krönikor