Svensk uppfinning ger snabbare datorer

Upp till tio gångers hastighetsökning

En forskargrupp vid KTH har gjort en unik upptäckt. En helt ny blandning kan göra datorerna betydligt snabbare – och mindre. Genombrottet kommer att få genomslag över hela världen.

– Datorerna kan bli allt från dubbelt till tio gånger snabbare, säger professor Börje Johansson.

Forskarlaget vid KTH och Uppsala Universitet har arbetat i tre år för att komma fram till denna upptäckt som ger möjligheten att datorerna blir både snabbare och mindre.

Forskare över hela världen har i många år sökt ”den spinnande transistorn” uppger Svenska Dagbladet. Men det är bara i laboratorier vid mycket låga temperaturer som den har existerat. Med en ny unik blandning av zinkoxid och mangantillsats blir spinntransistorn möjlig vid rumstemperatur. Tidigare har -101 grader Celsius ansetts vara högsta temperatur för att experimenten ska fungera.

Tur i forskningen

– Vi har haft tur vilket man alltid måste ha i vetenskapliga sammanhang. Vi råkade ha en gästforskare i gruppen som kunde mycket om zinkoxid. Så det var en ren chansning att blanda just dessa två. Det fanns andra tillsatser att välja mellan och det kan finnas andra som är bättre, säger Börje Johansson.

Banbrytande upptäckt

Under ledning av professor Venkat Rao har forskarlaget tagit ledningen i kampen om morgondagens teknik bland världens forskare.

– För första gången finns nu ett material som är både halvledande och har magnetiska egenskaper vid rumstemperatur, säger han till SvD.

Transistorn är byggstenen i all modern elektronik. Miljontals transistorer kan integreras i en integrerad krets, ett så kallat chips.

– Det banbrytande här är den experimentella delen med blandningen.

Förutom att datorerna kan bli snabbare blir de också mindre.

– Precis som med snabbheten kan de bli allt från hälften så stora till tio gånger mindre, säger Börje Johansson. Men absolut hälften så stora.

Svensk tillverkare

Nästa steg blir att se till framställningskostnader.

– Vi har kommit en bra bit på väg men för att göra materialet kostnadseffektivt kan det ta tre år till.

Företaget som kan tänkas tillverka de banbrytande datorerna är redan skapat. Svenska Nilsson Materials kommer att producera minnesenheterna.

– De står i startgroparna och letar efter investerare, säger Börje Johansson.

Men steget tills de finns på marknaden är stort.

– Min kollega är positiv och tror på ett par år men för min del kan det ta 4-5 år om allt går bra.

Forskningsresultaten kommer att publiceras i Nature Materials oktobernummer. Och med världsnyheten väntas en anstormning av forskare till Sverige. Är det aktuellt med ett seminarium för alla dessa forskare?

– Bra idé. Vi får väl se vad vi hittar på i sammanhanget, säger Börje Johansson. Vi måste anpassa oss efter trycket så visst kan ett symposium bli aktuellt.

Susanne Nylén