Rond 2: Spelutveckling

Playstation 2 är svår att förstå sig på med flera processorer i en komplicerad konstruktion. Dessutom har spelföretagen fått dålig support med verktyg och dokumentation på japanska. Svårigheterna har märkts. De allra flesta spelen fram tills nu har varit grafiska besvikelser.

Xbox är hemtam miljö. Den innehåller teknik från en vanlig pc-dator. Dessutom jublar spelutvecklarna åt en kreativ målarlåda av effekter. Vi ser resultatet direkt. Xbox-spelen är de snyggaste och mest avancerade någonsin. Flaggskeppstiteln ”Halo” kryllar av reflektioner och skuggor.

Gamecube är en ny bekantskap – men jag har hört den beskrivas som lika rättfram att göra spel till som Xbox. De första titlarna har oväntat låg detaljrikedom och lite suddig filtrering. Däremot briljanta animationer och ljuseffekter.

I dag är Xbox vinnare. Men innebär den välkända tekniken att gränserna snabbt nås och kraften kramas ur? Har spelmakarna ork att utforska alla möjligheter i Playstation 2?

Diskussionen är mest teoretisk.

Varje format kommer att ha några unika stjärnskott. För små utvecklingsteam är Xbox pc-teknik det givna valet. Räkna därför med en del påhittiga spel från okända förmågor.

Men spel blir allt mer massindustri och allt mindre experimentverkstad. Samma titel till alla format ger ju mer publik. Då är det inte längre intressant att pressa tekniken till det yttersta.

Henrik Rudin dömer:

1. Xbox

2. Gamecube

3. Playstation 2