Lisbeth, 65 stoppade knivbråket
Uppdaterad 2011-12-18 | Publicerad 2011-12-14
Hon gick emellan – när alla andra bara såg på
GÖTEBORG. Lisbeth Malm, 65, är i lekparken med barnbarnet Alexander, 4, när en lång, reslig man med en stor blombukett närmar sig.
När hon ser vem det är tappar hon nästan hakan.
– Nej, men – det är ju Jan! ropar Lisbeth – och kastar sig om halsen på toppdiplomaten Jan Eliasson.
Han har kommit för att berätta att hon är utsedd till Svenska Hjältars Medmänniska 2011 – för sitt imponerande civilkurage.
Nog faller det både en och två tårar när Lisbeth Malm inser varför Jan Eliasson av alla människor, han som hon beundrat alla dessa år, plötsligt dyker upp bland gungorna på en lekplats i Torslanda en alldeles vanlig tisdagsförmiddag.
Han sitter i juryn för Svenska Hjältar och är utsänd för att överraska Lisbeth.
Och det gör han – med besked.
– Ni har lurat mig, allihop! ropar Lisbeth.
Sonen Sonny, yngst av Lisbeths fyra söner och den som har lurat henne till lekparken, under förevändning att hon måste passa lilla Alexander bara ler – och bakom en buske dyker hans sambo Susanne upp.
Det var de som nominerade sin mamma och svärmor till Svenska Hjältar.
– Men, jag är ju ingen hjälte, säger Lisbeth lamt och torkar sig i ögonvrån, innan hon kramar Jan Eliasson igen – och ger honom en puss på kinden.
Blodigt bråk
Jo, visst är hon en hjälte, det ansåg en enig jury.
Den 23 oktober förra året avbröt Lisbeth Malm, på väg hem från Frölundas hemmamatch i Scandinavium, ensam ett blodigt knivslagsmål på 5:ans spårvagn i Göteborg – och förhindrade en katastrof.
Hon gjorde det med risk för sitt eget liv – något som hon inte skulle vilja att hennes egna söner gjorde och det finns anledning för alla att vara försiktiga i en liknande situation.
Men hennes insats räddade liv. De tre inblandade unga männen har alla tackat henne för att de lever i dag – och för hennes ovanligt stora civilkurage har juryn utsett henne till Svensk Hjälte 2011.
– Det här är det största som har hänt mig i mitt liv, säger Lisbeth, när vi träffas några veckor senare hemma hos henne, i lägenheten i Tuve.
”Eliasson är en hjälte”
Hon är fortfarande uppfyllt av mötet med Jan Eliasson – ett möte hon kommer att bära med sig hela livet.
För om hon är juryns hjälte är han hennes.
– För mig är det som om Elvis hade kommit. Jan Eliasson är verkligen en hjälte. Tänk, han har träffat Saddam Hussein, Kofi Annan och alla andra – ändå är han så ödmjuk. När du talar med honom talar du med en jämlik, inte en diplomat eller politiker, säger Lisbeth.
Men nu är det hon som ska hyllas.
”Nu ska jag njuta”
På fredag ser vi henne på scenen på Cirkus, inför Sveriges kändiselit och alla tv-tittare.
Hon, som aldrig har satt sig själv i första rummet. Som, född med svår gomspalt, har brottats med dåligt självförtroende och drabbats både av människors fördomar och andras elakheter hela sitt liv.
– Jag har svårt att ta åt mig att jag är värd det här, men jag försöker, säger Lisbeth.
– Nu ska jag bara njuta – det här är min belöning.