Larmet: Den yngsta mamman var bara 10 år gammal
Här dör mer än var hundrade mamma vid förlossningen
Uppdaterad 2022-10-06 | Publicerad 2022-05-29
Sierra Leone är ett av de länder i världen med högst mödradödlighet. Även barnadödligheten är hög.
Läkaren Lars Seligman larmar om att det kan komma att stiga i och med kriget i Ukraina.
– De ökande bränslepriserna gör att barn dör bara för att det saknas diesel till syrgasgeneratorerna.
I sex år har den svenska läkaren Lars Seligman, 78, arbetat som volontär på sjukhus i Sierra Leone. Han beskriver situationen som allt mer utmanande sedan kriget i Ukraina bröt ut och bränslepriserna steg. Ibland är det omöjligt att få tag på diesel. På sjukhuset i Moyamba där han arbetar finns elektricitet till belysning men för annan sjukvårdsutrustning, som exempelvis syrgas, är de beroende av dieselaggregat.
– Vid ett tillfälle hade vi ett barn som dog bara för att vi inte fick tag på bränsle till våra generatorer för syrgas. Ett barn som helt säkert hade överlevt om det fått syrgas, säger Lars Seligman.
Han beskriver också flera andra förödande konsekvenser av kriget i Ukraina.
– De senaste månaderna har priset på ris gått upp med mer än 50 procent i Sierra Leone och här är det många som redan innan lever på oerhört små marginaler.
Efter flera år med pandemin har situationen blivit tuffare för människor som blivit allt fattigare. Och de som drabbats hårdast är barnen.
– De har inte kunnat gå i skolan och flera flickor har blivit mer eller mindre tvingade in i relationer med män. Och när de sen blir gravida har de inte råd att ta sig till kliniker på kontroller och det kan bli oerhört farligt.
De vanligaste orsakerna till den höga mödradödligheten i Sierra Leone är havandeskapsförgiftning, blödningar och infektioner. För yngre barn som blir gravida finns det ytterligare en stor risk.
– Jag har sett gravida barn så unga som 10 år gamla. Och det är jättefarligt eftersom bäckenet har inte vuxit färdigt vid den åldern. Då behövs det kejsarsnitt för att rädda liv.
På Moyamba Government Hospital där Lars arbetar har de en förlossningsavdelning, men Lars arbetar på de tre barnavdelningarna vid sjukhuset.
– Nyligen hade vi en mamma som kom in som hade haft krystvärkar i två dygn innan hon kom till sjukhuset. Där lyckades vi rädda mammans liv tack och lov men barnet var så svårt medtaget att vi inte kunde rädda det.
Betalar med sin pension
Just att få akut sjuka personer till sjukhuset är ytterligare ett problem som kriget i Ukraina fört med sig, eftersom det ofta saknas diesel för att kunna tanka ambulanserna.
– Nu körs istället livshotande sjuka personer och gravida kvinnor i krystfas på motorcyklar till sjukhus. Det kan ta flera timmar på dåliga vägar. Så kriget i Ukraina har definitivt inneburit en ökad dödlighet bland gravida kvinnor är min uppfattning.
Lars berättar om en pappa som kört flera timmar på motorcykel till sjukhuset med sin svårt sjuka dotter. När de väl kom fram upptäckte de att hon var död. För Lars är det fortfarande svårt att berätta om händelsen utan att gråta. Det var år 2017 som Lars Seligman startade den ideella organisationen Bombali Health Development för att kunna köpa in bland annat mediciner, utrustning och mat till patienterna på Moyamba Government Hospital. Allt arbete han själv gör är helt ideellt och han betalar själv med sin egen pension alla omkostnader såsom flygresa, boende och mat under vistelserna.
– Vi har 90-konto och brukar omsätta ungefär en miljon om året och med det kan vi rädda väldigt många liv. Ett livshotande sjukt barn kan vi rädda med läkemedel för ungefär 200 kronor. Och med ett mindre sjukt barn kan det räcka med 20 kronor för att rädda ett liv. Det är oerhört billigt om man jämför med kostnaderna i Sverige. Mellan 94 och 97 procent av gåvorna går direkt till barnen i Sierra Leone.
Jobbar 16 timmar i sträck
Lars jobbar på sjukhuset tre till fyra perioder per år, sex veckor i taget. Han har också rekryterat mer än 15 sjuksköterskor och läkare från Sverige som även de rest ner för att arbeta ideellt – antingen på sin semester eller på jourkomp från vårdjobb i Sverige.
– Alla står för sina egna omkostnader och det är inte ett vidare bekvämt jobb men det är mycket givande. Att få se föräldrarnas leende när man räddat livet på deras barn, det kan inga pengar i världen jämföras med.
Ofta är arbetsdagarna på sjukhuset långa, särskilt under regnperioden när det är mycket malaria.
– Jag brukar jobba i 14 till 16 timmar sju dagar i veckan. Ett tag försökte jag att jobba bara sex dagar i veckan men det var alltid lite sjukare patienter som jag ville titta till och därför blev det så att jag jobbade ändå.
Rent praktiskt skiljer sig arbetet på sjukhuset i Moyamba väldigt mycket från arbetet på sjukhus i Sverige.
– Att klämma, känna och undersöka spelar stor roll och man kan komma väldigt långt med sina ögon, öron och fingrar. Vi kan ta blodvärde och tester för malaria men i övrigt har vi i stort sett inga blodprover och analyser. Vi har en gammal ultraljudanläggning också, men den är ganska dålig, och en enkel röntgenutrustning.
Arbetet fungerar ändå oerhört bra säger Lars Seligman som beskriver sina kollegor på Moyamba Government Hospital som enormt kompetenta och engagerade.
– Många är läkarassistenter, det vill säga personal som har en praktisk utbildning fokuserad på hur man ska behandla kända symtom. De är helt enorma på att direkt upptäcka vilken sjukdom en patient har och vilken behandling som behövs.
Teater ute i byarna
Malaria, lunginflammation, diarré och kräkningar är de sjukdomar som dödar flest barn.
– Vi försöker få in patienterna så tidigt som möjligt för då är det större chans att kunna rädda liv. Så jag har arbetat förebyggande med en informationskampanj där vi besökt ungefär 190 byar och kört ett skådespeleri där jag förklarar hur man kan skydda sig från till exempel malaria och varför det är viktigt att söka läkarvård tidigt.
Och projektet har gett resultat. Inflödet av patienter har ökat.
– Vid ett tillfälle kom det ett livshotande sjukt barn från byn redan dagen efter vi var där som vi kunde hjälpa. Det överlevde tack vare informationen och det är häftigt.
Många av invånarna i Sierra Leone är helt beroende av hjälporganisationer och ideella krafter för sjukvård. Trots att Lars Seligman snart fyller 79 år har han inga planer på att sluta arbeta på sjukhuset.
– Det börjar bli slitigt i värmen så jag ska börja dra ner och bara jobba fyra veckor i taget. Men sluta det kommer jag inte att göra. Min förhoppning är att fler läkare och sjuksköterskor från Sverige ska bli intresserade av att åka ner och arbeta så att vi blir fler. För gör vi inte det här, då dör barnen.
