Joggaren räddade Rose-Maries liv
Hjärtat stod stilla i 23 minuter – nu vill hon få fler att lära sig HLR
Uppdaterad 2017-07-30 | Publicerad 2017-06-21
Rose-Marie Liljenby Andersson, 67, drabbades av plötsligt hjärtstopp.
I 23 minuter var hon utan puls, men räddades till livet av en ung joggare.
– Läkarna hittar inget fel på mitt hjärta. Det är oförklarligt,
säger hon.
För fler liknande artiklar − följ Svenska Hjältar på Facebook
Det var en varm och ljuvlig sommarkväll den 7 juni förra året, när Rose-Marie Liljenby Andersson tog bilen till den närbelägna badplatsen i Sjömarken.
Där brukar vara fullt med folk, men denna junikväll låg stranden öde.
Rose-Marie promenerade runt i kanske 30 minuter, när hon plötsligt kände sig jättedålig på ett sätt hon aldrig tidigare upplevt.
– Det var precis som om all kraft rann ur mig, säger hon.
Hon försökte ringa på mobilen, men klarade inte av det.
– Det gick så fort, på bara någon minut.
Hade hjärtstopp i 23 minuter
Hon var svårt medtagen när en ung tjej kom joggande.
– Jag slängde min mobil på henne, så fick jag fram att jag måste ha hjälp.
Klockan var 20.42 när den 21-åriga kvinnan larmade SOS Alarm. Rose-Marie hörde hennes röst, sedan gick hon ned på knä och föll ihop.
– Sedan blev det svart.
Hon var blå om läpparna och hade tappat all färg.
Rose-Marie hade drabbats av plötsligt hjärtstopp.
Larmcentralen instruerade kvinnan per telefon om hur hon skulle utföra hjärtlungräddning. Klockan 21.05 kom ambulansen och kopplade Rose-Marie till en hjärtstartare.
– Jag hade hjärtstopp i 23 minuter.
På sjukhuset hölls hon nedkyld till 33 grader för att minska risken för hjärnskador.
– Läkarna hade sagt till min man att de inte visste om jag skulle klara mig, men det fanns inte i hans värld att jag skulle dö.
Vaknade upp efter två dagar
Två dagar senare vaknade hon upp. Det första hon fick se var sin ena dotter och ett barnbarn.
I en månad blev Rose-Marie kvar på sjukhuset. Hon genomgick otaliga undersökningar av hjärtspecialister och andra experter.
– De hittade inga fel. Inte någonting, säger hon.
– Det var inte fel på hjärtat, inte på kärlen, inte på njurarna, inte på lungorna, de har kollat hela mig, alla värden är bra. Det är oförklarligt säger läkarna.
I dag mår Rose-Marie bra, förutom att hon blir väldigt, väldigt trött på
eftermiddagarna.
– Jag är nog ganska stark psykiskt.
Men hon är inte längre förtjust över att vara ensam, utan vill gärna ha folk omkring sig, om något skulle hända henne igen.
– Lite obehagligt är det ju. Det är ju bättre att veta vad som är fel.
Liten chans till överlevnad
Rose-Marie lyckades få kontakt med kvinnan som hade räddat hennes liv. Hon hade lärt sig hjärtlungräddning i skolan.
– Hon gjorde ett jättejobb faktiskt. Det är fantastiskt att den här unga tjejen hade mod, för jag tror det krävs mod. Jag är inte säker på att jag själv hade klarat av det.
Rose-Marie hade en osannolik tur.
Varje år drabbas 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp i Sverige. Bara 600 överlever.
Rose-Marie är en av dem.
– Jag känner ju att jag fått en andra chans, säger hon.
