Vill bli jurist – för att göra skillnad

Kerstin Nilsson

JÖNKÖPING. Han vann kampen mot dem som mobbade och misshandlade, mot skolan som lät det ske.

För det blev han en Svensk Hjälte.

Men sedan kom känslorna ikapp.

I dag är Kristian Kabelacs, 21, på väg upp ur det svarta hålet igen – och med på Svenska Hjältars skolturné.

– För mig är det en ära, säger Kristian.

Fem år har gått sedan Kristian Kabelacs hyllades som hjälte på Cirkus scen.

Och nu är han tillbaka.

I mitten av oktober stod han på scenen igen – den här gången i Blombackaskolans aula i Södertälje, där Svenska Hjältars skolturné hade premiär.

Lite nervös innan, men nöjd efteråt.

”Att våga säga till”

– Jag brinner fortfarande för att kämpa mot mobbningen. Och det är viktigt att de här frågorna, om etik och moral, lyfts fram i skolorna, säger Kristian.

– Mitt viktigaste budskap är att våga ingripa. Att våga säga till någon lärare om man märker att någon blir mobbad, till exempel.

Han vet vad han pratar om.

Kristian Kabelacs själv mobbades under hela sin skoltid, från ettan ända till nian.

Och när han en dag ställde sig upp på lektionen och berättade om sin sexuella läggning – Kristian är homosexuell, då kallade han sig bisexuell – blev det än värre.

”Bögjävel” kallades han.

Slog tillbaka med ord

Han blev retad, hånad, slagen och sparkad, hotad med kniv.

Ingen på skolan ingrep.

Men i stället för att gå under slog Kristian tillbaka – inte med knytnävar, utan med ord.

Han anmälde skolan till Barn- och elevombudsmannen, som i sin tur skickade hans ärende vidare till HomO, som stämde skolan.

Det slutade med att Kristian fick 30 000 kronor av kommunen.

– Men jag fick aldrig någon offentlig ursäkt, säger Kristian.

Han var den första eleven i Sverige som stämde sin skola – och uppståndelsen blev stor.

Kristian var med överallt, i radio, tv och tidningar.

– Att svartmåla skolan blev min hämnd.

Känslorna kom ikapp

2007 utsågs Kristian, 16 år gammal, till Svenska Hjältars förebild.

Då drömde han om att bli frisör - ”kändisfrisör” – och priset blev en frisörsutbildning hos Björn Axén.

En överlycklig Kristian flyttade till Stockholm och påbörjade sin utbildning.

Men då, när rampljuset slocknat och vardagslivet tog vid igen, kom känslorna ikapp.

Alla år av mobbning tog ut sin rätt.

Kristian drabbades av panikångest och hamnade i en djup depression.

– Jag fick tryck över bröstet, fick ont i hjärtat och svårt att andas. Jag drabbades av ångestattacker och dödsångest, säger Kristian.

Själv förstod han inte vad det var och det dröjde ett helt år innan han sökte hjälp.

Det blev räddningen.

I dag har Kristian återvänt till Jönköping.

Misshandlades svårt

Han och sambon Sebastian, 24, bor i en liten lägenhet mitt i centrala staden – tillsammans med Ralf, 2,5, en glad och lekfull labrador, som tar upp halva den lilla lägenheten.

Skolan, där han mådde så dåligt, är i dag jämnad med marken.

Men det finns andra platser som fortfarande väcker obehagliga minnen.

Bara ett stenkast härifrån ligger gränden där Kristian misshandlades svårt en natt för fem år sedan.

Där blev han överfallen av ett helt gäng, sparkad och slagen, fick en kedja om halsen och trodde att han skulle dö.

Polisanmälde inte

Några av killarna kände han igen – men han vågade aldrig polisanmäla.

– Det är nog det jag ångrar mest, säger Kristian.

Än i dag lider han av posttraumatisk stress efter den händelsen.

Han går fortfarande i terapi, men är på väg uppåt igen och mår, som han säger själv, ”ganska bra"”

I fönstret ut mot gågatan står den tunga prisstatyetten från Svenska Hjältar – den har en stor och viktig plats i Kristians liv.

– Den är en bekräftelse på att jag gjorde rätt. När jag mår dåligt kan jag titta på den och le. Då blir jag stolt över mig själv.

Just nu läser Kristian in gymnasiet på Komvux – och sitter i styrelsen för Jönköpings första Pridefestival, ”Jönköping Qom Ut”, som drar i gång i maj nästa år.

”Kan göra skillnad”

Ungdomsdrömmen om att bli frisör är ett passerat stadium – i dag har Kristian ett annat mål i livet:

Att utbilda sig till jurist.

– Jag vill jobba som åklagare, med våld i nära relationer eller barnmisshandel. Eller kanske inom EU, med mänskliga rättigheter.

– Då kan jag göra skillnad, säger Kristian.