”Jag var väldigt ensam”

Modellen Alice Herbst blev nätmobbad på högstadiet

helskärm

Vem var du när du gick i nian?

I nian hade jag börjat försöka anpassa mig och bli mer som andra. Jag började dricka alkohol och skaffade mig min första pojkvän. Jag ville passa in och visa att jag blivit tuffare. Jag var inte kompis med de som hade mycket status men folk märkte att jag ville ta mig dit. Jag var otroligt osäker på mitt utseende och var i mångas ögon en väldigt ytlig person som gick till spegeln titt som tätt för att bättra på mitt smink. Folk använde min utseendefixering för att försöka trycka ner mig och anmärkte saker om mitt utseende. Jag hade en blogg som lästes av många på skolan och där blev jag utsatt för internetmobbning. Folk skrev saker som att jag inte ser ut som på mina bilder, att jag sminkar mig jättemycket och att jag låg efter i utvecklingen. Alla var anonyma så jag kunde inte veta vem det var som skrev, bara att det var folk från skolan. Det var jättejobbigt, jag gick runt och tittade på folk och undrade vem det var som hade kommenterat på bloggen, visste inte om någon var min vän på riktigt. Det var därför jag inte hade några vänner, jag hade en tjej men hon var inte en riktig vän. Jag var väldigt ensam.

Vad önskar du att du hade vetat när du var 15?

Man kommer ju aldrig att vara så pass mogen när man är 15 men jag hade bara önskat att jag hade insett att man ska lyssna på sig själv för att det är så mycket coolare. Inte oroa sig för vad andra tycker. Det var ju inte alls något problem med mitt utseende men låter man sig tryckas ner så fortsätter det bara. Jag önskar att jag hade satt stopp för det tidigare.

Har du gjort något modigt någon gång?

Jag minns ett tillfälle, kanske för ett år sen, när jag och min nuvarande pojkvän gick genom Gamla stan sent på fredagskvällen. Vi såg två tjejer, som kanske gick i åttan eller nian, ligga på marken precis vid vattnet och yrade. Jag insåg att vi inte bara kunde gå förbi, de var ju alkoholförgiftade och låg och kräktes, de hade kunnat kväva sig själva. Vi ringde polisen och satt där med dem i någon timme, jag hjälpte dem och hämtade vatten från olika krogar. Det är något jag är stolt över för man har ju själv varit där förut och druckit för mycket alkohol, då hade man vela ha någon där.

Vem är din hjälte?

Jag har ingen specifik hjälte men jag blir inspirerad av olika vardagsgrejer, personer som vågar gå emot strömmen och göra saker som inte förväntas av dem men som inte låter sig påverkas av vad det kanske är meningen att de ska göra. Jag provade själv på en modellkarriär och det var verkligen ansträngande på olika sätt så jag bestämde mig för att sluta. Jag insåg att det skulle vara skönt att kunna gå till ett jobb där man inte behöver hålla en särskild vikt, det känns bara konsigt. Det äcklar mig på ett konstigt sätt. Så nu ska jag börja plugga igen i stället och jag bearbetar allt som hänt.

Om du kunde ha en superhjältekraft, vilken skulle du välja?

Att kunna pausa tiden. Det skulle vara så himla smidigt på många olika sätt, man skulle aldrig komma för sent och man skulle kunna gå till en affär och ta det man tycker om, haha. Nej, men skämt åsido, det skulle vara kul att testa.