Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Nils

”Jag kände hans kropp på botten”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-10-21

Kompisgänget drog upp syskonen ur det kalla vattnet

MALUNG. När systern föll i det iskalla vattnet försökte bröderna rädda henne – men ingen av dem kunde simma.

Då kastade sig kompisgänget i vattnet och drog upp de tre syskonen.

– Den yngste pojken var helt blå, säger Olov Westerberg, en av hjältarna.

I slutet av juli var det dags för årets badpremiär i Bullsjön i Malung. Camilla Halvarsson, 19, och Olov Westerberg, 22, åkte till stranden tillsammans med kompisen

Tiam Berani, 21.

När de lagt handdukarna på gräset hörde de skrik från strandkanten, precis vid inloppet från den kalla älven.

– Det lät inte som att det var allvarligt, utan mer som om badbollen hade flytit bort, säger Olov.

Fick tag i sten

Kompisgänget gick närmare för att se vad som hänt. Plötsligt hör de hur någon ropar ordet ”drunkna”.

– Då började vi springa allt vad vi hade. När vi kommer fram ser vi hur en tjej har kravlat sig runt en sten ute i vattnet, säger Olov.

– Först trodde vi att det bara var att hämta upp henne. Men sedan såg vi hur det kom upp svallvågor och bubblor ur vattnet en bit bort, säger Camilla.

De kastade sig i det kalla vattnet och började leta efter tjejens bröder.

– Det var så kallt att man kippade efter andan. Vi var tvungna att hämta oss snabbt innan vi kunde börja dyka, säger Olov.

Camilla kände en kropp med foten och lyckades dra killen till strandkanten.

– Han var mycket längre än mig så jag visste att jag inte skulle orka dra upp honom själv. Han var vid medvetande men helt lealös. Han viftade med armarna och frågade ”Var är jag? Var är jag?”, berättar hon.

Hon försökte lugna honom medan Olov och Tiam fortsatte dyka efter den andra brodern.

– Det var väldigt strömt och alldeles mörkt. Man såg kanske 15 centimeter framför sig. Till slut började jag känna mig fram längs botten i stället och plötsligt kände jag hud mot foten, berättar Tiam.

Tillsammans lyckades Tiam och Olov få upp killen på land.

– Han såg ut som att han var död. Han var helt blå och han hade ingen puls, säger Olov, som började ge första hjälpen direkt.

– Jag trodde jag skulle knäcka revbenen på honom. Hans läppar var alldeles iskalla. När jag hade blåst och tryckt några gånger ser jag hur vattnet går upp

i munnen på honom och hur han sedan börjar dra några andetag. Det var en helt obeskrivlig känsla.

”Vi är så tacksamma”

Alla syskonen klarade sig utan några men från händelsen.

– Imponerande insats! Med en otrolig vakenhet, snabba beslut och osjälviskt ingripande kunde en katastrof och familjetragedi avvärjas. Vi gläds med alla inblandade och vill inte tänka på hur utgången blivit om de inte funnits på plats, säger Lena Ronnerstedt-Eriksson, Malungs tf polisområdeschef.

När Aftonbladet besöker Malung åker vi tillsammans med Camilla och Olov hem till de tre syskonens familj. De räddade ungdomarna, som är 14, 15 och 17 år gamla, vill inte vara med i tidningen. Men de lyser upp när de får se sina hjältar.

– Vi är så tacksamma och tänker varje dag på deras insats, säger barnens pappa.

Känner du en svensk
hjälte?