Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

Nu ställer svenske Joakim ut sina skräckexempel för FN

Så ska han påverka världens makthavare

Uppdaterad 2017-07-29 | Publicerad 2017-06-04

Nu åker han till New York för att visa världens makthavare hur illa det ser ut i haven. Svenske dokumentärfilmaren Joakim Odelberg ställer nu ut i FN-skrapan.

– Jag vill få folk att förstå att du måste ta vara på din skit – annars hamnar den på ditt eget matbord, säger han.

För fler liknande artiklar − följ Svenska Hjältar på Facebook

Joakim Odelberg.

Joakim Odelberg har tidigare gjort dokumentärfilmer om miljöproblem som väckt stort uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Nu är han på plats i USA för att inviga sin nya videoinstallation i FN-skrapan under ”The Ocean Conference”.

Besökarna kommer bland annat att få se Frihetsgudinnan i en annorlunda miljö.

– Jag fick tag i en miniatyr av henne som jag dränkte i Smögen hamn bland allt skräp som ligger där. Hon är omringad av burkar, plast och allt möjligt – det är rätt grisigt. Jag tycker att det blir väldigt symboliskt, säger han och fortsätter:

– Frihetsgudinnan är symbolen för frihet, men på grund av ökade havsnivåer, försurning, utfiskning, nedskräpning så hotas våra hav – källan till allt liv på jorden – och det är ett stort hot mot vår frihet.

Plasten går rakt in i fisken

Miljonvis ton med skräp hamnar i havet varje år. Eftersom plasten inte är nedbrytbar ligger den kvar för gott. Med tiden slits den sönder till allt mindre bitar – som går rakt in i våra matfiskar.

– Nu 2017 känns det som att vi borde ha kommit på ett annat material att jobba med än olja, det känns jäkligt omodernt.

Med sina bilder och filmer vill Joakim få alla att tänka till i sin vardag.

– Det här ett problem man direkt kan engagera sig i. Ser du skit i vattnet så kan du faktiskt böja dig ner och plocka upp det, säger han.

Vad tror du krävs för att rädda haven?

– Det första man måste göra är att strypa tillförseln av nytt skräp. Allt vi slänger hamnar i havet till slut – via vindar, bäckar och diken. Mikroplasterna går in i plankton, vidare till fiskarna och rakt upp i näringskedjan till våra matbord. Ju större fisk desto mer miljögifter − så jag tycker att det är asläskigt med plaster! säger Joakim Odelberg.

Ölburken i havet blev droppen

Han har alltid älskat havet. När han var tio år tog han sitt första dykcertifikat, och 2007 var han med om en händelse som satte djupa spår i honom.

– Jag var och dök med jättemantor på runt åtta meter mellan fenorna. De är väldigt sociala och nyfikna, så ett helt gäng kom fram till mig samtidigt. Det var ett SÅ mäktigt möte – nästan som religiöst! 

Men när han kom upp i båten med de andra dykarna var det en kille som öppnade en öl och svepte den. Därefter slängde han burken nonchalant över axeln, rätt ner till mantorna i havet.  

– Jag blev jävligt förbannad! Den händelsen fick mig att börja titta på andra saker när jag dök. Vart jag än var i världen så jag mänsklig destruktiv påverkan – skräp, skit, förlorade garn – rubbet. Då bestämde jag mig för att jag måste göra något åt detta.

Han fick anslag av naturvårdsverket för att göra en marin utställning, och på den vägen är det.

Vilka tips vill du ge till folk i vardagen?

– Tänk på att den skit du inte tar hand om till slut hamnar i havet och biter dig själv i svansen. Du kan till exempel ta med dig en fin tygkasse till affären när du går och handlar, och försök att strunta i onödig plast som sugrör, plastlock till kaffe. Det räcker att man ändrar sina vanor lite grann – man behöver inte offra allt och få ett tråkigare liv.

Tror du med handen på hjärtat att det går att rädda haven?

– Ja, annars hade inte jag jobbat med det här. Då hade jag kunnat gå och dra något gammalt över mig! Jag hoppas att det här startar en rörelse för att rädda våra hav.

Joakim tog sitt första dykcertifikat när han var tio år.