Martin, 47, instängd i hytten – sjönk till botten

Jakob Andersson

När maskinförare Martin Andersson, 47, tippade sprängsten rasade plötsligt den 20 ton tunga dumpern ner mot havet.

Instängd i förarhytten tvingades han följa med när fordonet sjönk till 15 meters djup.

– Innan den stod stadigt på botten kunde jag bara hålla fast i ratten, berättar Martin i sin första intervju efter olyckan.

När Aftonbladet besöker Tjörn är det full fart på bygget vid Mossholmen. På ett av de tre husen, som rymmer lägenheter med vidunderlig havsutsikt, är taket nästan klart. Många av jobbarna stannar till och hälsar glatt när Martin Andersson går mellan arbetsfordon och byggbodar. De korta samtalen börjar oftast med en oro över hur han mår – och slutar med lyckan över att han lever.

Skulle bara backa ut på piren

En bit av Bohusläns kust ligger framför husen. Här är himlen grå, havet mörkt och klipporna kala. Ut i vattnet sträcker sig den halvfärdiga piren där Martin tippade sprängsten den 19 oktober.

– Jag skulle backa hela vägen ut på piren och stanna några meter från kanten. När jag kände att jag kommit tillräkligt långt stannade jag, säger Martin Andersson och pekar mot pirens slut.

– Jag tittade i bakspeglarna och allt såg bra ut, och jag skulle börja tippa. Men då försvann plötsligt det ena bakhjulet och drog med sig hela maskinen ner mot havet.

På det nästan färdigställda taket på fyravåningshuset jobbar plåtslagarna Martin Larsson och Christoffer Alperud. De har sett hur den stora dumpern kört ut på den smala piren.

När de får se hur fordonet börjar kasa ner mot vattnet regerar de blixtsnabbt.

– Plötsligt var jag på andra sidan bygget och jag skrek, men alla andra var på rast. Vi sprang ut på bryggan, men då såg jag inget av dumpern utan bara en massa papper från hytten som låg och flöt på ytan, säger Martin Larsson.

Öppnar fönstret på 15 meters djup

Dumpern forstätter nu att sjunka ner mot botten. På platsen är det 15 meter djupt. Inne i hytten är Martin förvånansvärt lugn. Han har fått lära sig att när ett arbetsfordon är på väg att välta kan det säkraste vara att hålla sig fast.

– Jag tänkte att det var säkrast att hålla fast i ratten, men dumpern drogs ner i djupet. Jag hann tänka många hemska tankar. Jag tänkte att det skulle sluta så här, säger Martin.

Minnena från färden ner i djupet, som pågick i nästan en minut, har senare återkommit i Martins mardrömmar. En minut är en väldigt lång tid för den som tror att han ska dö.

Men dö skulle Martin, trots allt, inte göra.

– När väl dumpern stod still på botten så lyckades jag öppna en ruta.

Han minns inte exakt hur han kom ut ur hytten. Men när han lämnade den befann han sig på ett djup där vattnet är betydligt mycket kallare än vattnet vid ytan. Upp på piren står plåtslagarna och blickar ner i vattnet . Christoffer larmar SOS.

– Plötsligt flyter han upp en bit framför oss som en kork. Sedan flyter han livlös på mage tio-femton meter ut från piren, säger plåtslagaren Martin.

Han kastar sin jacka och hoppar i det strömma vattnet.

Han får tag i den livlöse Martin och drar honom mot land, men med några meter kvar är han helt utmattad och behöver hjälp.

– När jag hör honom ropa på hjälp lägger jag telefonen på en sten för SOS vill inte att jag ska lägga på. När jag hoppat i lyckats vi få in honom till kanten, säger Christoffer.

Han blir sittande i på en sten i vattenbrynet med Martins huvud i sitt knä.

– Martin tittade med öppna ögon, men blicken var helt tom och han var helt livlös.

Christoffer får hjälp av sin kollega att dunka Martin i rygg och bröst.

– Det kändes som en evighet, men till slut kom det en hostning och då vände vi honom lite till. Då kom det blod och vätska, säger Christoffer.

Livet återvänder tack vare hjältarna

Tack vare de två plåtslagarnas insats började Martins sargade och nerkylda kropp att vakna till liv.

Efter att Christoffer larmat 112 drogs en rejäl räddningsinsats igång. Först på plats var Sjöräddningen och när räddningstjänsten anlände bildade byggjobbarna snabbt två mäktiga led som gjorde att båren kunde langas ner från kanten till den steniga piren och den väntande ambulansen.

De första dygnen på sjukhus hölls Martin nersövd, men sakteligen har han nu kunnat börja återvända till sin vardag.

– De första nätterna drömde jag mardrömmar om olyckan, berättar han och skakar olustigt på sig.

Det är för tidigt att säga om han kommer att bli helt återställd efter olyckan. Han känner sig pigg men är fortfaranden sjukskriven.

När Aftonbladet Svenska Hjältar tar honom tillbaka till piren är det första gången han träffar Kristoffer efter olyckan. De hälsar lite försiktigt, men Martin är mycket angelägen om att få hylla sin hjältar.

– Jag känner en otrolig tacksamhet. Utan deras insats hade jag inte stått här i dag, säger Martin och delar ut två rejäla björnkramar.

– Det ni gjort kan inte beskrivas med ord. TACK!

Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.

Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.

Av dessa utser vår jury sex hjältar som prisas i december.

Nominera din hjälte här nedan!