Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Helge

Micke Nybrink: Det här slår OS-silver

Publicerad 2014-02-11

Hellner och Kalla i all ära. De kämpar på och är förbannat duktiga.

Men de har inte varit i närheten av den svenska travbragden i Paris.

Våra fyrbenta stjärnor lyser starkast just nu.

Jag är fullt medveten om att jag tenderar att överdriva vissa saker, att jag är lite insnöad i min travbubbla, men jag följer med i sportvärlden i övrigt. Att Kalla och Hellner tagit var sitt OS-silver.

Kan ändå inte låta bli att småle när jag ser de rubrikerna. Kom igen nu, vi blev tvåa och det är väl knappast mer värt än ett lite försiktigt grattis, bättre lycka nästa gång.

Det som svenska travhästar gjort i Paris de senaste veckorna är däremot en bragd och något totalt osannolikt. Maharajah och Noras Bean åkte ner och spöade det franska hemmalägret med 2–0.

Nu får jag alltid skit för mina jämförelser men: Vinsterna i Prix d’Amerique och Prix de France är lika sanslösa som om Sverige skulle ha spöat Tyskland eller Spanien i en EM-final i fotboll med, som sagt, 2–0. Typ. 

Svensk vinter i Frankrike

Nu var det franska hemmalaget i och för sig inte i harmoni eller vi kanske ska säga vid sidan av formen? Storstjärnorna Ready Cash och Royal Dream var lika harmlösa som Petter Northug och man kan undra om de suttit på McDonalds och laddat (in) när Noras Bean och Maharajah gått tufft i backen eller kört intervaller?

När Noras Bean blåste förbi allt i söndags skrek jag inte. Jag slog inte sönder näven. Jag tittade bara på min sambo (hon gillar också trav) och sa redan 200 kvar ”jepp, nu vinner han”. Det kändes så, att det här är vår vinter i Frankrike. Vi är inne i zonen och allt stämmer.

2014 blir året när svenska travhästar når ut till breda massan, när ”Bragden i Paris” är något som inte behöver förklaras.

Har inte saknat Svanstedt

En samvetsfråga från en läsare: Saknas Åke Svanstedt? Jag vet inte, vad tycker ni? Har ni tänkt på det, att han inte är med? Inte ni heller? Visst är det konstigt vad snabbt det går. En annan sak är väl att det känns ointressant hur det ska gå i USA.

Jag kan inte gå igång på att Svanstedt har köpt en ny gård och att Sebastian K. ska springa mot milkshake-maffian i snabbloppen på Meadowlands. Vem bryr sig om det? Är det inte bara tragiskt?

Reflektion: Nästa år hoppas jag att man flyttar Travgalan till början av januari. Att lägga den så sent som i år var förstås ett gigantiskt misstag när man tvingades hylla 2013 års hjältar med Maharajahs vinst i Prix d’Amerique framför ögonen. Och att lägga den samma helg som OS drar igång...

Jag fattar ingenting. Vill man inte ha uppmärksamhet? Nu begravdes den helt av Maharajah-hyllningar och OS-feber.