Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Ragnar, Ragna

Micke Nybrink: Ett vaccin mot storstallsinfluensan

Publicerad 2012-10-30

Micke Nybrinks löning

Vi måste tänka i nya banor.

Större banor.

Och dubbla open stretch överallt.

Kan det vara vaccinet mot storstalls­influensan?

Det känns som något ballat ur när vi inte kan låta bli att se stallkörningar och polarnas diskreta nickar till varandra i vart och vartannat travlopp längre. Ibland fantiserar och konspirerar vi, andra gånger är det exakt så illa som vi anar. Jag skulle gissa på en mix.

Men det är ju heller inte så ­konstigt när trav­kartan i Sverige ser som den gör. Vi har en handfull tränare som har något slags oligopol på marknaden. De stora slukar de små, eller möjligen användes dem som underleverantörer och hantlangare.

Spelarna står vid ett vägskäl

Toppar vi det med ett kuskgäng som av elaka tungor kallas för kartellen inser vi att sporten trav har en del saker att göra för att få till hetta i loppen och spelmässigt intressanta fajter. Produkten trav får inte vattnas ur, spelarna står just nu vid ett vägskäl, det kan bli jäkligt bra men då måste alla bjuda till.

Jag pratade med Robert Bergh om det förra veckan. Han är frispråkig och när vi hade grälat klart (jag tycker fortfarande det såg illa ut förra fredagen) kom vi in på intressanta saker. ”Jag gillar egentligen inte open stretch men är det inte lika bra att införa det på alla banor nu”, sa Bergh och jag hörde mig själv hålla med utan en enda sekunds funderande.

Kan det vara så enkelt? Är det här den slutliga lösningen, penicillinet, krypto­niten och preventivmedlet vi letat efter?

Stallkörningar blir svårare

Dubbla open stretch på åtminstone storbanorna och nya banor där 1 200 meter är en liten pluttbana, vårt nya Åmål. Vi borde sträva mot omkretser på mellan 1 400 och

1 600 meter för att kunna få travet att leva gott och länge. Det var ungefär vad vi kom fram till.

På stora banor med långa anlopp och upplopp och open stretch sätts allt samspel ur spel. Eller hur? Visst skulle det innebära lopp där alla får chansen? Och stallkörningar blir i alla fall svårare att genomföra? Visst tänker jag rätt?

Alternativet – och här börjar stortränarna krigsmåla sig – är annars max en häst per stall per lopp på V75, V65, V86 och V64 och att alla kuskar måste vara knutna till ett proffsstall.

Det ena utesluter i och för sig inte det ­andra. Travet vore inte den första sport som inför begränsningar för de bästa, som vingklipper och justerar för att publiken ska få spänning i stället för uppvisning.

Jägersro var kraftigt på gång med 1 400 meter men sen ... vågade ingen kapa trossarna? Mesar. Men att vi ASAP (omedelbart) ska börja bygga stora banor är ingen snilleblixt, det är en självklarhet.