Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Helge

Elevresursen vann 1 miljon: ’Sekundärt’

Publicerad 2016-07-25

Malin Bergström med familj på Axevallatravet.

Deltidsanställda elevresursen Malin Bergström, 39, slog miljardärerna och vann en miljon kronor.

För Trav365 berättar hon om storsegern med Galactica i Stochampionatet, hur hon firade, hur barnen och vännerna fått stå åt sidan och vad pengarna betyder.

– En miljon kronor är inte att förringa, men just nu känns det sekundärt, förklarar Malin för Trav365.

Det som länge såg att bli en duell mellan miljardärerna Anders Ström (Unibet-grundare) och Bengt Ågerups (Q-Med-grundare) hästar, blev till sanslös lycka för B-tränaren Malin Bergström, 39.

När In Toto Sund (Ågerup) och Pasithea Face (Ström) kört slut på sina hästar – mot varandra – så kom Bergström-tränade Galactica och anonyme kusken Lars-Åke Söderholm och vann Stochampionatet och en miljon kronor på Axevallatravet under söndagen.

Det var tränarens, som konkurrerade med trav-Sveriges mäktigaste kuskar, tränare och ägare i loppet, blott 17:e start som tränare.

”Barnen har fått stå åt sidan”

En enorm seger för den lilla amatören, med tre hästar på träningslistan, som jobbar som elevresurs på 75 procent.

– Det är helt fantastiskt, man tror inte att det är möjligt. Det går inte att smälta det här, hur stort det är. Det känns helt underbart, förklarar Malin Bergström för Trav365.

Något firande efter den exceptionella segern var det inte tal om. Galactica fick segerbeta på Axevallas stallbacke. Sen valde Malin att åka hem med sin ögonsten och familj.

– Fokus var på att hon skulle få komma hem och ta det lugnt. Vi kom hem vid 21-tiden på söndagskvällen, så fick hon gå i hagen i 1,5 timme, röra på sig lite. Vi låg i poolen medan hon gick i hagen, det blev en jättehärlig kväll ihop med min man och barnen.

– Barnen har fått stå lite åt sidan på senaste tiden, det blir ju så. Det är ju så i vardagen också, jag har svårt att lämna saker åt slumpen, jag är inne och petar hela tiden, och grejar med Galactica, jag vill göra saker ordentligt. Jag är väldigt mycket med hästen, vi sitter ihop.

Får du dåligt samvete över att du är så mycket med hästen, istället för att vara med dina barn?

– Jag är mycket med mina barn, men som förälder vill man vara d ä r hela tiden. När jag går till stallet så får jag höra: "Mamma, måste du gå dit?”. Det sätter sig så klart, det är lite jobbigt så.

”Dom som gör det möjligt”

När Malin jobbar sina 75 procent på skolan och hennes man, Jonas, jobbar med rehabilitering av missbrukare och kriminella, får hennes föräldrar, som bor på gården, ta ett stort ansvar.

– Utan dom hade det varit ännu tuffare, det är dom som gör det möjligt för mig att vara extremt noggrann med skötseln.

Ni får ihop det?

– Vi får ihop det. Min man får ta en jättestor del i tjejernas aktiviteter när de är på fotboll och så. Han jobbar dygnet runt, i stort sett, men har ett fritt jobb. Han kan vara med våra döttrar mycket, och med på Galacticas resor, bara han är tillgänglig över telefon.

”Ingen aning hur fort jag kör”

39-åringen har hållit på med hästar hela sitt liv. Nu har hon hittat sin drömhäst. Efter att ha provat på flera travhästar innan har hon hittat ett sätt att träna som verkar passa Galactica perfekt.

– Jag tränar tunga intervaller. Vi tränar på snälla grannars vägar, i ett sandtag/grustag. Det är 1 500 meters väg, ungefär, som sluttar uppför och som avslutar med en rak, platt bit, där hon får springa ur sig slaggprodukterna. Där ligger vi och trycker. Det rör sig inte om några snabba tider överhuvudtaget, jag har ingen aning om hur fort jag kör. Jag har min klocka som visare ungefär samma sekunder hela tiden. man kör på känsla, den känslan har funkat, det är fantastiskt att man kan säga så.

Varje träningspass tar Malin tre timmar. Då får Galactica springa omkring 2,5 mil i sanden.

Mellan de passen är hästen ute och ”leker” med sin tränare.

– Det är knappt så jag tar i henne då, hon får styra och ställa som hon vill. Det funkar, vi förstår varandra, hur flummigt nu än det låter.

Du och din man jobbar, när har ni tid att träna Galactica?

– Eftermiddagar och kvällar. På vintern, när det är mörkt, då har vi lampor på vagnen, det spelar ingen roll vad klockan är då. Förut, innan vi hade lamporna på vagnen, då satt min man bakom oss och körde i bilen med lysena på. Barnen var med i bilen, när de var små så satt dom och sov i bilen. Tänk hur många små travtränare som håller på så här i Sverige, som gör likadant, så får jag glädjen att stå där efter att ha vunnit Stochampionatet...

Ja, vad kan du som liten tränare säga till de som kämpar i ur och skur, året om, därute i trav-Sverige?

– Man ska fortsätta tro på det man gör, sen är det så mycket som ska klaffa. Men kan jag hitta en sån här häst så kan alla göra det. Man ska tro på det man gör, som sagt, och hitta sin grej.

Hur många timmar lägger du på Galactica på en vecka?

– Det är helt galet, kan man ens räkna det? Det är nästan så att jag inte törs räkna det, berättar Malin och kommer tillbaka till att hon försakar mycket annat för travstjärnans skull.

– När folk umgås och gör roliga saker, då är jag i stallet eller i skogen. Många vänner har fått stå åt sidan, jag hinner inte träffa dom, men de står kvar där. Att de finns kvar, trots det, känns härligt. I det här läget måste jag prioritera Galactica.

”Finns inte på kartan att byta kusk”

Som kusk till Galactica har Malin den anonyme proffskusken Lars-Åke Söderholm istället för någon catchdriver i Sverigeeliten.

– Vi är goda vänner och han och Sirpa har stöttat och hjälpt oss så otroligt mycket. Det finns inte på kartan att vi skulle byta kusk.

Ni vann knappt en miljon kronor i söndags, vad ska ni göra för pengarna?

– Det är en jättesvår fråga. Det är så surrealistiskt. Vi får ut och resa lite och göra lite kul grejer med vänner och bekanta som stått vid sidan och hejat och stöttat oss. Det här med pengarna har inte sjunkit in riktigt, det är inte att förringa, men just nu känns det sekundärt.

– Det är verkligen inte pengarna som är det viktiga för oss, även om det är en otrolig grej, så klart, jag kan inte beskriva det riktigt. Det är lite flummigt, men så är det.

Hur ser framtiden ut för er och Galactica?

– Vi åker på semester i morgon. Barnen har sagt åt mig att lägga undan telefonen då, och det har jag lovat dem.

– För Galactica så har vi kikat mot Stoderbyt om en månad. Känns hon fräsch och fin så är det tanken i alla fall. Vi vet hur fort det kan gå i travet, men det är planen i alla fall.