Nybrink: Det sticker i ögonen på de stora

Micke Nybrink

Micke Nybrink om Derbyt – tippar vinnaren

Visst, Kolgjini saknas – men faktum kvarstår:

De stora elefanterna dansar i Derbyt.

Nurmos, Svanstedt, Walmann, Bergh.

Snudd på boring.

Kan man hoppas på att ett litet ­Lejon ryter till?

Man kan vinna en förbannad massa unghästlopp i Sverige numera. Storloppen avlöser varandra i en strid ström. Det börjar med Uppfödningslöpning som tvååring och slutar med Breeders Crown i höstmörkret som fyraåring. Däremellan är det stora lopp hela tiden, långa och korta E3, Treåringseliten, Kriteriet, Breeders Crown för treåringar, Kungapokalen, Drottning Silvias Pokal, Fyraåringseliten, Sprintermästaren, Stochampionatet, Europaderbyt.

Har man en riktigt bra unghäst är problemet inte att hitta stora lopp med snuskigt höga prissummor. Problemet är att det är svårt att välja, man blir som ett barn i en godisaffär. Unghästar ­riskerar en ”sockerchock”.

Jag nämnde med flit inte ett av loppen, loppet med stort L, loppet som alla vill ­vinna med sin unga stjärna. Svenskt Travderby har alltid varit och kommer alltid att förbli nummer ett. Den som vinner Derbyt är etta i sin årgång, no matter what. Alla ­andra lopp, före och efter, är blaha blaha. Vinnaren av Derbyt är odödlig.

Det räcker med att kasta ett getöga i listan­ över tidigare derbyvinnare för att förstå: Queen L., Ina Scot, Remington Crown, ­Victory Tilly, Hilda Zonett, From Above, Conny Nobell, Commander Crowe, Maharajah, Joke Face. Det där var några av alla fina pållar som segerdefilerat på Jägersro den första söndagen i september.

Fyra av dem har dessutom vunnit Elitloppet (världens största sprinterlopp) och två har spurtat hem Prix d’Amerique (världens största travlopp alla kategorier). Derbyt presenterar alltså inte bara de största unghäststjärnorna, det visar vilka som kan ta steget in i världseliten.

Inte riktigt i klass med Usain Bolt

Årets upplaga håller som alltid toppklass. Man kan vara negativ och säga att det är ju för jävligt att Raja Mirchi, rankad etta i kullen som treåring, saknas – men det är sånt som händer. Han var inte som bäst i kvalet och hans magplask är inte på långa väger samma antiklimax som när Usain Bolt tjuvade ut sig i 100-metersfinalen i VM. Raja svek men Derbyt klarar sig ändå. Ingen stannar hemma på grund av det här.

I år får vi verkligen veta hur Travsverige 2011 ser ut. Derbyt är den perfekta spegeln. För det är de stora kanonerna som mullrar. De har massor av krut i ladorna och bara petar in nya kulor i loppet hela ­tiden. Timo Nurmos har kvalat in fyra ­hästar genom vinst i fyra försök. Snacka om mos. Det har aldrig hänt tidigare. Nej, jag har inte kollat, är för lat, men lirar hela bankrullen (bergis 300 spänn) till 1,10 att det inte inträffat. No way.

Åke Svanstedt, Sveriges största och mest framgångsrika travtränare, har tre hästar med i Derbyt. Ändå hade han oflyt i kvalen. Torgil galopperade som etta i mål i Tamla Celebers semi medan Global Manhattan punktmarkerades av Björn Goop och bara hann bli trea (två gick vidare) efter en spurt som borde ha gett Svanstedt indraget körkort för hastigheten hästen höll över upploppet. Åke skulle alltså egentligen haft fem hästar med, stackarn, men han överlever nog ett tag till ändå.

Sen har vi derbyspecialisten Robert Bergh. Han mönstrar en duett i finalen: ­Kadett C.D. och Aleksej. Det känns logiskt. Tre gånger tidigare har Bergh vunnit finalen men jag vägrar säga att det beror på att ha ställer i ordning till storloppen. Inte fan, han är i stället en grym tränare med en fräckhet i sulkyn som får de andra att blekna­. Bergh sticker flinande fram hakan men när de vevar till är han någon annanstans och kontraslår i solar plexus.

 Roger Walmann, norsken med Fetmercan (förlåt Roger, kan inte låta bli, du tål det), är också en given ingrediens. Han vann med Colombian Necktie 2006 och vet alltså ­exakt vad som krävs. Att han och Stall Courant ställer upp med Tamla Celeber ska de ha många dunkar i ryggen för, även om det går åt helvete.

Catarina Lundström är kanske ingen stortränare men tillsammans med sin sambo­ Stefan Melander driver hon ett unghäststall som spelar i elitserien. Lundströms Haraldinho är en av många sol­dater i deras unga och aldrig sinande armé.  

Han sticker i ögonen på de stora

Ungefär så ser trav-Sverige ut 2011. Mångfalden är historia, i stället är det alltså jättestallen som sväller, dominerar och vinner allt värt att vinna. Man kan tycka vad man vill om det – hästägarna reglerar marknaden; ingen måste ha häst i träning hos Nurmos. Vad fasen, man kan ju ha dem hos Svanstedt eller Walmann också. Eller hos Stig H. Sen finns det väl inga andra? ­Eller?

Ingen kommer väl på den ofattbara ­tanken att placera sin unghäst hos Johan Lejon? Johan who? ­Exakt, han är ingen rikskändis men lik förbannat har han fräckheten att tränga sig in i derbystartlistan med sin Deuxieme Picsous. Det här sticker i ögonen på de stora. Kolla vad katten har släpat in, sa kanske Svanstedt, typ.

Lejon är en liten tränare som håller till på Jägersro och det sjuka är att det nu är han som får gälla som hemmahopp medan unghästkungen Lutfi Kol­gjini får se finalen från sin ­balkong på stall­backen. Det här är förstås något av en ­tusenoddsare.

Johan Lejon är också lite av en bohem. Han håller en låg profil, är inte alls typen som går omkring och glänser på stallbacken. Ödmjuk, lite rufsig, ganska tystlåten och med en blyg fram­toning startar han sina hästar. Vill man intervjua honom får man vara beredd på att jaga ett tag. Han törstar inte efter rampljuset. Han är lite som Gizmo, om ni nu minns Gremlins? Inte. Okej, ­Gizmo skrek när det blev ljust. Vem jag håller på i fina­len behöver jag väl inte svara på? Lägg av. Är ni tröga? Gizmo!

Här är min syn på utfyllnaden (fniss) i finalen:

1. Tamla Celeber – blivande världs­stjärna men klen i semin, formen? ­Smyger och kan alltid vinna.

2. Jackpot Brodde – ruskigt intet­sägande namn, stark och alltid underskattad. Vinner ändå inte.

3. Amaru Boko – startkanon som frontar, hett bud om han håller sig i skinnet.

4. Kadett C.D. – slugger med uppåtform. Kaxig kusk som är given i striden.

5. Aga Khan Boko – stor talang, ­visade fantastisk form i kvalet. Får ta över av stallkompisen?

6. Gossip’s Winner – riktigt bra gjort att gå till final, kvick ut, lycka till.

7. Dollar Access – fin häst som ändå får vara nöjd att ha tagit sig hit.

8. Haraldinho – slitvarg som man måste älska. Kan aldrig räknas bort.

9. Beau Mec – hade varit stenklar om det vore ett varv till.

11. Gitano – står i 1,00 om ägaren spelar lite. Men det gör han nog inte.

12. Aleksej – kraftigt uppåt, snygg gest av Bergh att låta Norberg ­köra.