Micke om V75: Det är ekorren mot elefanten

Micke Nybrink

Micke Nybrinks krönika

Startlistorna ylar att det faktiskt är vår.

Jag som nästan hade gett upp.

I morgon årsdebuterar två av Sveriges hetaste hästar.

De kan vara våra vapen mot le monstre francais (Rapide Lebel) i maj.

Det känns plötsligt bra, som om jag suttit och gnällt och sedan köpt sån där skitbra yoghurt. Min hälsokur bestod i och för sig i att titta i startlistorna till V75 på norska Momarken i morgon. Efter att i onsdags ha sett den underbart snygge Nu Pagadi floppa (trist, är det kanske kört?) och Prince Tagg avsluta 1.08 sista 500 som chanslös började jag fatta att det i alla fall inte verkar vara en ny istid som lamslagit landet.

Det är så efterlängtat

Men hela V75-6 i morgon skriker ”släpp stjärnhästarna loss det är vår”. När Joke Face, Wishing Stone och Beanie M.M. årsdebuterar i samma lopp är det nästan för bra. Är det förresten inte lite tidigt för eliten? Jag som trodde att påsk var helgen då alla skulle ut. Nej, jag klagar inte. Jag ryser och myser. Det här är så efterlängtat, jag befarade ju att vi var dömda att njuta av (no offense) Capello Bob och Digital Nånting resten av livet.

Joke Face och Wishing Stone  är två av de hästar jag är mest ­nyfiken på inför 2012 års storloppssäsong.

Det roliga är att vi pratar om två djur av diametralt olika stuk. Frågan är om det finns två elithästar som skiljer sig mer från varandra? Det är David och Goliat, ekorren mot elefanten …

Joke Face är den gigantiske sluggern; han vinner liksom halva loppet bara på att köra upp bredvid sina konkurrenter när det är dags för start. Då gör många i brallan och lägger om taktiken till en mer ”upp med garden, backa och ducka-stil”. Lutfi Kolgjinis pitbull-tanks vann Derbyt 2010 och följde sedan upp det med en femåringssäsong som måste beskrivas som extremt lyckad. Segern i Sundsvall Open Trot berättade för oss att den här killen bryr sig inte ett dugg om ett par extrakurvor ute i spåren. Känslan var snarare att han SKA busköras. Han ser ut att gilla det. Kan det vara så att Kolgjini äntligen fått fram en häst som är som klippt och skuren för hans körsätt? Jag tror det.

Tre skitar hög

Wishing Stone, tre skitar hög, jag gissar på D-ponnymått, men med en speed som gör att vi funderar på om han inte snart ska lätta och försvinna upp bland molnen. När han spurtade till seger i Kungapokalen bjöd han utan tvekan på 2011 års värsta rökare. Nu har Åke Svanstedt haft honom på sin gård en hel vinter och även om det stallets informationsminister är av albanskt snitt är jag ganska säker på att hästen fått träna så det räcker. Wishing Stone är Svanstedts dödliga vapen i Elitloppet och alla de andra storloppen och ni kan vara lugna för att han inte låter sig avfärdas utan vidare i morgon. Den här lille Uzin ska inte underskattas, han har ingen aning om att han är en ponny, eller han struntar i alla fall i det.

Japp, jag är så satans feg att jag streckar båda. Att jag inte tar med en sån kanon som Beanie M.M. säger en del om hur högt jag håller duon.

Till sist: Jag har fått över 300 mejl från Sveriges hästägare. Alla gör vågen. Alla känner igen sig. Ingen har sagt emot. Ärade trav-Sverige och hästägarjury: I rest my case.