”Det kommer straffa sig om man försöker dopa”
Svensk Travsports utredningschef om jakten på fuskare: ”Det finns ett mörkertal”
Publicerad 2023-03-27
Förbundet ST fortsätter sina krafttag för en ren svensk travsport.
Till sin hjälp har de bland annat ett visselblåsarsystem.
Och detta verkar ha burit frukt.
– Förr eller senare kommer det straffa sig om man väljer att försöka dopa sina hästar, säger ST:s utredningschef Mattias Falkbåge.
På senare tid har det kommit flera rapporter om tränare som misstänkts för avsiktlig dopning.
Svensk Travsport, ST, arbetar oförtrutet vidare för att göra sporten så ren och hederlig som möjligt, samtidigt som man värnar om hästarnas hälsa.
Vi fick oss en längre pratstund med ST:s utredningschef, Mattias Falkbåge, om hur arbetet med att upptäcka eventuellt fusk ser ut. En viktig del i detta är deras visselblåsarsystem som infördes hösten 2021.
– Kontakten med aktiva är en superviktig pusselbit för att upptäcka exempelvis avsiktlig dopning. Då är vi beroende av att tajma våra kontroller rätt när dessa behandlingar eller åtgärder sker. Vi märker att det kommer mer och mer information, samt att denna innehåller allt högre kvalitet, som vi kan jobba vidare med, berättar Mattias och fortsätter:
– Är det så att man bevittnar eller vet något konkret som berör dopning, eller att hästar kan fara illa, så tycker jag att man har ett ansvar som aktiv inom travsporten att förmedla det till oss. Framför allt nu när man även kan göra det anonymt.
”Då ökar förutsättningarna markant...”
Hur många tips skulle du uppskatta att ni får in?
– Det går upp och ner. Vissa veckor kommer det in ett helt gäng tips, andra bara något enstaka. Man går in på ST:s hemsida och klickar sig vidare till visselblåsarsystemet. Där ber vi dig att beskriva vad det är som du eller någon annan har sett.
– Superviktigt är också att man skapar en anonym brevlåda om följdfrågor skulle uppstå. Då ökar förutsättningarna markant att vi kan ta ärendet vidare.
Alla tips, stora som små, följs upp av ST med Falkbåge i spetsen. De arbetar även aktivt på landets travbanor genom exempelvis övervakningsstall. Och så icke att förglömma, den utbildade antidopningshunden Lykke som rekryterades under 2021.
– Med hjälp av hundföraren Fia går Lykke runt och luktar i boxarna i samband med tävling. Är det så att han markerar på något av preparaten som han är tränad på så tas prover.
Hur många arbetsdagar blir det för Lykke, och har han nosat fram några fuskare?
– Han jobbar ett antal tillfällen i månaden för oss. Gällande Lykkes resultat så återger vi delar av det i vår kommande årsrapport. Bland annat att över 200 tränare har fått träffa på Lykke som gjort närmare 500 analyser i tävlingssammanhang under 2022.
– Sedan är Lykke endast ett sållningsinstrument. När han markerar så tas ett prov och detta skickas senare till labbet. Ligger nivåerna på provet över en gräns, eller att preparatet är förbjudet, så kan vi gå vidare.
Falkbåge om Lykke: ”Vi är nöjda”
Riesenschnauzern Lykke är hästarnas bästa vän och verkar enligt rapporter trivas alldeles utmärkt med sitt uppdrag i travets tjänst.
– Vi är nöjda med Lykke och under en insats brukar det åtminstone vara någon markering som gör att vi tar prover.
– Det finns ingen annan hund i världen som han, som luktar på preparat som passerat genom en hästkropp. Arbetet är mycket intressant och det har en förebyggande effekt.
På sikt är tanken att Lykke ska lära sig ännu fler preparat och på så vis vara steget före fuskare som uppdaterar sina metoder.
”Man gör en stor personlig resa”
Mattias har en diger bakgrund som jurist och polis. Efter drygt tio år inom det senare yrket kände han att det var dags att testa något nytt.
– Man gör en stor personlig resa som polis och jag rekommenderar alla unga att söka in till Polishögskolan. Jag har fått uppleva situationer där man ser hjältemod, men också den mörkare delen av kriminalitet och missbruk.
Han tillträdde sin nya tjänst i januari 2021 och ersatte då Steen Morten Johansen.
– Det jag lockades av, när jag förstod vad tjänsten innebar, var att jobbet var en bra blandning av det jag jobbat med tidigare. Under mina drygt tio år inom polisen fick jag chansen att både jobba ute, och då träffa människor i samhället, men också arbeta mer strategiskt med utvecklingsdelar kring utredningar.
– På ST får jag göra både och. Jag har egentligen två tjänster som slagits ihop till en och det är utredningschef, samt chef för hästvälfärdsavdelningen. De går lite ihop kring uppdragen vi har gällande antidopning, samt både djur- och smittskydd.
”Väldigt viktig del i satsningen”
Hur skulle du sammanfatta dina drygt två år på ST?
– När man ger sig in i en ny värld så är det svårt att veta vad som kommer att ske, och vad man kan förvänta sig. Vi hade basen och grunden i antidopningsarbetet och djurskyddet, men när vi började prata om utveckling såg vi att den där ”spetsen” i arbetet till viss del saknades.
– Dels genom Lykke, men vi har också fått möjligheten att rekrytera lite mer kompetens. Vi behöver vara ute för att hitta de personer som försöker dopa sina hästar och ta genvägar eller missköter sina hästar. Man kan inte bedriva utredningar fullt ut bakom ett skrivbord.
Kompetensutvecklingen ligger inte på latsidan och under fjolåret kunde Mattias rapportera om att Svensk Travsport värvat Martin Fälling till tjänsten som spaningsledare. Martin har, precis som Falkbåge, en mångårig bakgrund inom rättsväsendet.
– Han är en väldigt viktig del i satsningen att få spetsen i arbetet och har större delen av sin tid inom polisen arbetat med att bygga upp olika typer av insatser. Han kunde komma in och komplettera med den här operativa erfarenheten.
”Vi har kunnat sänka ribban”
När det gäller antalet riktade kontroller delas dessa upp i föranmälda och icke föranmälda. Om ST får in tips om en tänkbar pågående överträdelse blir det givetvis det senare, och ska man tro Mattias så har arbetsbördan ökat sedan han tillträdde sin tjänst.
– Vi gör mycket, mycket fler riktade kontroller nu jämfört med två till tre år sedan, eftersom detta varit ett ökat fokus för oss, men jag vill inte säga exakt hur många vi gjort. Det är ett arbete som ständigt pågår. Flera gånger i månaden blir det åtminstone.
Om vi skulle vända på frågan, varför gjordes så många färre kontroller innan du blev utredningschef?
– De här riktade kontrollerna gjordes även tidigare. Om informationen var tillräckligt bra så åkte man ut och kontrollerade den. Det jag upplever att vi har gjort, tack vare en ökad resurs och kompetens, samt visselblåsarsystemet, är lite att vi kunnat sänka ribban på informationen som inte behöver vara lika konkret som tidigare.
Känner du att ni nu har tillräckliga resurser för att hitta de som ägnar sig åt att fuska?
– Ja. Det här arbetet är ambitionsstyrt på något sätt och vi skulle kunna ha en avdelning som är fem gånger så stor, för att sänka ribban ytterligare, men utifrån den informationen och tipsen som kommer in nu så har vi resurserna för att täcka behovet.
”Blir konsekvenser av det”
Hur kommer ni att utveckla ert arbete i framtiden?
– Vi kommer att fortsätta bygga på den operativitet som vi har ute. Det är lite nytt för oss på ST som tidigare inte jobbat lika mycket med kontroller på det här sättet. Sedan hoppas jag på Lykke, att han hela tiden kan utveckla sitt arbetssätt så att vi kan ta kliv där, och vi fortsätter satsa på övervakningsstallen under året.
– Ser vi till djurskyddet så pågår det nu en del projekt och forskningsinitiativ där vi hoppas kunna stärka hästvälfärden ytterligare. Det viktigt att fortsätta bygga på förtroendet för vårt arbete, att personer känner att om man hör av sig till oss så kommer vi ha resurs och kompetens att arbeta med informationen.
Mattias är uppvuxen med hästar i familjen och kanske är det därför han brinner så mycket för djurens välfärd?
– Tittar jag lite på den röda tråden så blev jag en gång i tiden delvis polis för att hjälpa och stötta, men också för att jag starkt tror på rättviseperspektivet. Följer man inte våra lagar och regler, eller reglementen som i vårt nuvarande fall, så blir det konsekvenser av det.
”Fler ärenden beror på högre närvaro”
Hur många tränare tror du åker dit för dopning under ett år tack vare ert arbete?
– Ser vi ärenden med positiva dopningsprov så har det historiskt sett varit några ärenden per år, inte speciellt många, och knappt några ärenden där personer varit misstänkta för avsiktlig dopning. Det är delvis här vi har satsat extra på att följa upp information som skulle kunna visa på avsiktligt dopningsbrott.
– Detta har gjort att vi nu har några ärenden där det till exempel tagits beslut om en tillfällig licensindragning under utredning, vilket är nödvändigt då det omvända vore olyckligt – det vill säga att låta personer tävla vidare som är misstänkta för avsiktlig dopning. Dessa ärenden har tidigare varit ovanliga inom ST.
Är det mer dopning nu än vad det var tidigare?
– Det är väldigt svårt att svara på eftersom det finns ett mörkertal. Anledningen till att vi har fler ärenden nu än tidigare år beror främst på vår högre närvaro ute i form av vårt ökade antal av riktade kontroller.
– Så länge vi ser att vi hittar saker finns ett fortsatt behov, och det ger oss ett kvitto på att vi utvecklar vårt antidopningsarbete i rätt riktning.
Någon garanti för hundra procent fällande domar finns givetvis inte, likt rättsapparaten i samhället i övrigt, men så länge arbetet oförtrutet går vidare kan ingen aktiv utan rent mjöl i påsen känna sig säker.
”Alla ska tävla på lika villkor”
Svensk hästsport har i mångt och mycket förskonats från större skandaler, likt de som bland annat blossat upp på andra sidan Atlanten.
Detta faktum är givetvis Falkbåge väldigt glad över.
– Vi har på många sätt en fantastisk travsport i Sverige. När jag träffar mina kollegor ute i världen gör jag det mycket med stolthet. Vi har ett världsunikt djuromsorgsprogram genom travarhälsan och ett antidopningsarbete som håller hög kvalitet.
Vad skulle du vilja säga till travtränare som antingen redan fuskar, eller funderar på att på något sätt bryta mot reglerna i framtiden?
– Det är uppenbart att riskerna för de som försöker ta de här genvägarna har ökat, och kommer att öka ännu mer. Jag hoppas även att det primärt inte är riskerna som avhåller dem utan hästvälfärdsperspektivet. Hästar ska inte behöva behandlas i smyg för att tävlas. Ska de tävla så måste de vara välmående.
– Det andra är rättviseperspektivet med ren travsport. Alla ska tävla på lika villkor. Jag kan aldrig garantera att hundra procent av de som fuskar kommer att åka dit men vi fortsätter att utveckla våra verktyg. Förr eller senare kommer det straffa sig om man väljer att försöka dopa sina hästar, avslutar Mattias.