”Våga förlora för att vinna”

Uppdaterad 2015-09-14 | Publicerad 2015-09-13

Kuskarna tänker olika.
Vissa kör alltid för vinst, anfaller vildsint och har ryggen fri.

Några få vågar ta risken att förlora för att vinna.

Örjan Kihlström är Sverige-etta i den grenen.

Nimbus C.D. var den stora stjärnan när V75 anlände till Bollnäs i går. Stefan Hult mans magnifika fux kom från vinst i det största loppet för femåringar, Jubileums pokalen på Solvalla med en miljon i första pris, och loppet i Bollnäs kändes nästan som en parentes med 150 000 till vinnaren.

Dessutom begåvades hästen med spår nio bakom bilen.

Korparna kraxade att statistiken talade sitt tydliga språk: hästen hade vunnit elva av sina totalt tolv vinster från ledningen. Nu var det definitivt kris.

Vi såg här en favorit som troligen skulle förlora eller i alla fall inte singelstreckas.

Han väntade och väntade

Kris blev det men inte på det sätt många hade förväntat. Nej, det var Örjan Kihl ström som skapade den när han satt kvar i tredje utvändigt 1000 meter från mål. Spurten drogs upp från köplats men Örjan gjorde en ”Örjan”, körde defensivt, tog en stor risk för att öka vinstchansen.

Som vanligt, höll jag på att skriva, löste det sig för Kihlström.

300 meter senare öppnade sig en autostrada och Nimbus C.D. hade fritt fram att spurta. Ändå väntade killen.

Det är som om det gör ont i kroppen på honom att anfalla lite för tidigt, helst ska man avvakta till sista sekunden, tills det i stort sett är kört.

Men KÖR nu då. 400 kvar vred han ut och smackade på sin häst. Det var långt fram till ledande Västerbo Highflyer och en och an nan skribent vässade redan pennan. Bort körning av klantÖrjan.

Men över upploppet kändes det som om Nimbus C.D. sträckte ut ett långfinger åt sina belackare när han med sina väldiga kliv brakade fram och förbi.

”1.08 here we come?”

Tillsammans med Nuncio och Delicious U.S. är Nimbus C.D. vårt nya A-lag, hästarna att hoppas på inför 2016.

Jag är ganska säker på att Stefan Hultman siktar på Elitloppet nästa år, med reservation för hur fuxen klarar två heat samma dag.

Det känns häftigt att tänka sig honom dundra runt över 1609 meter i hög fart. Örjan Kihlström menar att det är en av de finaste travare han kört. 1.08 here we come?

Venkatesh gav Hultman/Kihlström vinsten även i näst högsta klassen. Yrvädret från Yttersta gjorde som Nimbus C.D., exploderade runt motståndet sista 400. När travloppen vinns bakifrån är jag nöjd, när det går att plocka längder.

Ett klartecken är ett klartecken

I Am Unique var omgångens största favorit.

”Jättebra chans”, sa Erik Adielsson innan han åkte ut till loppet.

Hon vann med en läpp och kusken kunde andas ut. Ett klar tecken är ett klartecken och ingen frågade hur mycket han hade tänkt sig vinna med.

Usain Swing skrällde (igen) så det sjöng om det i V757. Leif Eriksson kanske inspirerades av Kihlströms defensiva taktik med Nimbus C.D. eftersom han smög i tredje invändigt i ett lopp där alla andra körde som om dödens lurade på innerspår.

Men det visade sig att man måste våga förlora för att vinna. Så är det numera när hästarna är ungefär lika bra.

Fråga Örjan.

Micke Nybrink

Trav

V75

”Våga förlora för att vinna”

Han väntade och väntade

”1.08 here we come?”

Ett klartecken är ett klartecken

Följ ämnen i artikeln

V75